Skriv idag om: Att slippa teori för skoltrötta | Obama och katolska kyrkan | Kidnappade LVU-flickan i Sävsjö Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Maria Wetterstrand
publicerad 19 okt 2009 kl. 06.00:
Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet de Gröna Foto: Fredrik Hjerling
Miljön är de rika ländernas ansvar
"Grunden för klimatavtalet slår fast att de rika länderna ska betala för de insatser som krävs för att lösa klimathotet. Vi har byggt vårt välstånd på att förbruka kol och olja, dessa ändliga resurser som nu förstör klimatet för alla."
Det är bara några veckor kvar till FN-toppmötet i Köpenhamn. Det går milt sagt inget vidare med förberedelserna. Nationell prestige har låst många länder i positioner som blir allt svårare att ta sig ur. De konstruktiva förslagen för att lösa upp knutarna är allt för få och istället för god diplomati ägnar sig förhandlare åt provokationer.
Det här beteendet är under all rimlig värdighet för världens ledare. De står inför utmaningen att lösa det största hotet mot mänskligheten och livet på planeten och låter nationella särintressen och fånig prestige styra deras agerande.
En av de största knutarna är konflikten mellan rika och fattiga länder. Grunden för klimatavtalet slår fast att de rika länderna ska betala för de insatser som krävs för att lösa klimathotet. Vi har byggt vårt välstånd på att förbruka kol och olja, dessa ändliga resurser som nu förstör klimatet för alla. Därför är ansvaret vårt att ta kostnaderna, även om stora utsläpp idag sker även i utvecklingsländer och insatser behövs även där.
En del rika länder, särskilt USA, ifrågasätter nu den principen. Det är absurt att just USA vill dra sig undan ansvar. Historiskt har de stått för de allra största utsläppen, de har inte skrivit under Kyotoavtalet och inte gjort många knop för att minska sina utsläpp. Men nu, när de känner trycket från resten av världen, så vill de skjuta över en stor del av ansvaret på fattiga länder. G77 som representerar utvecklingsländerna är milt sagt provocerade.
Läget är känsligt och EU är på väg att ge efter för USA. Det är mycket oroväckande. En växande konflikt mellan rika och fattiga länder är knappast vad världen behöver. Istället borde EU ta initiativ och stödja konstruktiva förslag för hur vi kan bistå utvecklingsländerna att bygga hållbara samhällen.
Ett förslag som lyfts inom FN är att införa garantipriser för förnybar energi i utvecklingsländer. Alla som investerar i förnybar energi i syd ska veta att de får tillräckligt betalt för den el de producerar. Om priset på marknaden inte når upp till garantipriset går FN in med mellanskillnaden genom en särskilt fond som bekostas av de rika länderna. Liknande system finns nationellt i många länder och har visat sig mycket effektiva.
Plötsligt vågar privata företag, offentliga institutioner, ideella rörelser, byalag och enskilda människor investera. Det blir en drivkraft för ett hållbart energisystem, samtidigt som det möter fattigdomen, då bättre tillgång på energi betyder ökad välfärd. Gröna energiföretag växer. Priset för att bygga förnybar el går ner i takt med teknikutveckling och i och med att marknaderna blir större. FN-fondens roll skulle vara stor till en början, men minska när projekten blir allt mer ekonomiskt konkurrenskraftiga på egen hand.
Den här idén har lyfts fram för att hitta vägar som kan gynna både nord och syd, och tina upp en relation som blir allt frostigare. EU borde nu bli mer konstruktiva. Istället blir de allt mer provocerande, ställer orimliga krav på fattiga länder och erbjuder minimala summor pengar för investeringar. Dags att släppa prestigen och de nationella särintressena. All kraft behövs för att lösa världens största utmaning - klimathotet.
Maria Wetterstrand, Språkrör för Miljöpartiet
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
