 |
 Jocke-sourzial 2010-02-02 12:29:00
10) De socialistiska företagskolosserna är ute. Med rätta. De var trögfungerande, energikrävande samt opersonliga. Det är bättre att individerna är kreativa och flexibla, vilket de flesta privata näringsidkare begriper att ta tillvara. Annat är ju energislöseri!" Precis! Inget välskött företag tar in mer i kostnader, än vad som kommer ut i vinst. Och inget sådant företag låter väl skräp, sopor, överblivna gifter osv ligga i ett hörn och skräpa, eller på tomten? (Har förekommit, BP kemi bl.a.) Men just så här motsatt behandlar mänskligheten jorden, vi tar ut mer resurser än jorden producerar, och vi lämnar soporna/gifterna här och där för förstörelse av våra naturresurser! Kapitalismen har nått vägs ände, (slöseri, nedsmutsning m.m.) om den inte förmår anpassa sig (ser illa ut) till faktiska planetariska omständigheter. Eller möjligen börjar behandla jorden som ett välskött företag!
anonymt inlägg #11
Jocke-sourzial 2010-02-02 12:32:00
Tillägg 11. Skall vara ett anföringstecken till i början, efter 10 (Citat från Inger O). Samt hette skandalföretaget i Teckomatorp BT kemi väl?
anonymt inlägg #12
Depressionen i slutet av tjugotalet var i n t e r n a t i o n e l l. Där haltar din artikel.
inlägg #13
Göran Langevi 2010-02-02 18:25:00
13 Aabo, Jag anser inte att den haltar. Depressionen bekämpades i alla länder på samma sätt. Man ströp penningmängden och man sänkte lönerna, vilket ledde till att efterfrågan minskade och situationen blev allt värre. Vändningen kom ca 1933 när Roosevelt introducerade "the new deal" med stora statliga investeringar och en underbalanserad budget för att få fart på efterfrågan. I princip agerade Hitler likadant - han satte igång stora offentliga investeringar (bl.a. Autobahn) för att få fart på den tyska ekonomin. Efterfrågan på arbetskraft ökade, lönerna steg och ekonomierna sköt fart. Hela den kapitalistiska ekonomin bygger på en hög efterfrågan och den uppnår man inte genom att sänka löner.
anonymt inlägg #14
Göran! Du skriver "Eftersom folk får mindre pengar i plånboken, kan de inte konsumera och handla som tidigare. Inom den del av den privata sektorn, som är inriktad på den svenska marknaden, skulle företagen ganska snart upptäcka att det köps mindre och mindre av deras produktion, vilket efter en tid leder till att man blir tvingad att börja avveckla delar av arbetsstyrkan." Fast min idé går alltså ut på att hela marknaden följer med och sänker lönerna - och priserna. Vad gäller varor med liten importpåverkan skulle köpkraften kunna vara nästan opåverkad och vad gäller köpkraften i allmänhet skulle den, tror jag, kunna förbättras av en förbättrad privatekonomi. Alltså, jag är för en fri marknad, men bondfångeriföretag som t ex de så kallade sms-låneinstituten, tycker jag det måste försvåras för så att det de gör blir seriöst och just inte förstör folks privatekonomi. När sms-låneinstitutet Folkia säger att det kostar 600 kr att låna 5000 på 30 dagar, hur många av deras kunder fattar att de måste betala tillbaka 5600 kr om 30 dagar? Och hur många vet att för att jämföra räntor ser man på årsbasis, dvs i det fallet 600 kr gånger 12 månader = 7200 kr dvs att den ränta de får betala för lånet motsvarar 144%? När samtidigt t ex ett bostadsrättlån idag ligger på ca 1,5%, alltså att 5000-kronorslånet var 96 gånger så dyrt? Få av deras kunder inser detta, skulle jag gissa.
inlägg #15
Göran Langevi 2010-02-03 17:34:00
15/ Carl-Olof, Nu är det ju så att produktionskostnaden för en produkt inte enbart består av lön. Exempelvis alla metaller prissätts på en världsmarknad där man i princip struntar i vilket löneläge som råder i Sverig. Jag förstår heller inte hur du kan komma fram till att vi skulle få bättre privatekonomi om lönerna sänktes. Även om priserna också sänktes så skulle de inte kunna sänkas lika mycket och då är vi tillbaka till en vikande konsumtion och efterfrågan. När det gäller sms-låneföretagen instämmer jag med dig, även om jag anser att folk som har både körkort och klocka måste kunna tänka lite själva också.
anonymt inlägg #16
Där finns många insatsvaror vars pris sätts globalt, givet detta, återstår då realt och humanat kapital som produktionsfaktorer. Om priset på de humana resurserna är högre än hos en given konkurrent blir tillgången på reala resurser avgörande (något förenklat). Kvoten mellan realt och humant kapital skiljer sig radikalt mellan en tekoindustri och ett massakokeri. Därför finns i Sverige rätt få tekoindustrier medan där finns massakokerier kvar. De senare har dock blivit färre och större för att nå skalfördelar. Mellan dessa ytterligheter finns en rad olika tillverkande industrier där kvoten realt och humant kapital varierar. Priset på humankapital(priset för människors tid, kompetens och kunnande), har betydelse i olika utsträckning. Sverige har de facto sänkt lönerna, priset på humankapital de senaste åren. Inte genom minskade löner direkt utan genom att värdet på kronan sjunkit mot främst Euron vilken är vår viktigaste exportvaluta. Därmed har svensk export blivit konkurrenskraftigare än om inte så varit fallet, vilket inneburit att det finns fler abetsplatser kvar än vad annars varit fallet. Baksidan är att svenskarna blivit fattigare, något som blir påtagligt vid t.ex en semester inom Euro området.
inlägg #17
#16 Göran, då måste du dra dig till minnes min grundidé igen, att vi måste värna om våra klassiska exportindustrier, och se till att de inte konkurreras ut av utländska sk låglöneländer så att jobben som vi själva har skapat i Sverige försvinner, för att kanske inte komma tillbaka. Vet inte om du medvetet missförstår mig eller om du inte orkar läsa vad jag skriver. För att konkurrerea med låglöneländerna (som ändå dessutom snart troligen blir höglöneländer) måste vi kanske acceptera att sänka vårt löneläge i Sverige och jag menar ju att jag tror att det finns utrymme för det eftersom jag tror att vi gör av med pengar på en hel del saker som vi egentligen inte vill ha. Hörde nyss igen på nyheterna om att just smslånefällan eskalerat ytterligare, med 45 000 anmälningar om misskötta lån. Om exportindustriernas löntagare skulle sänka sina löner för att rädda sina företag vore det kanske rimligt att övriga marknaden följde efter så att hushållens köpkraft inte drabbades för hårt. Och - det kanske inte är orimligt för ett land som ligger som nummer två i världen av, hur många är vi, ca 200 länder, på rankingen över rikedom per capita, att backa ett snäpp för en god saks skull - eller?
inlägg #18
Per WWW 2010-02-04 10:21:00
Enligt statistik från OECD befanns sig Sverige 2008 på 12:e plats i välståndsligan med en BNP per capita om 34 870 USD.
SAABs problem är ju inte att bilarna kostar för mycket, problemet är tveksam kvalitet, få och omoderna modeller, profillöshet, ointresserad ägare. Bilföretag som VW(Audi), BMW och Mercedes, som SAAB helst vill jämföra sig med är dyrare än SAAB, men klarar sig hyfsat (trots högre löneläge i Tyskland).
I övrigt är problemen med SMS-lånär ju en liten parentes i det hela, och som Göran L skriver: människor har ett eget ansvar).
anonymt inlägg #19
Per WWW 2010-02-04 10:32:00
Det är naivt att tro att exportindustrin sänker sina priser frivilligt om lönerna sänks. (Och att tro att det är rimligt att övriga marknaden "följer efter" är skrattretande). De "klassiska" exportindistrin (LKAB, SSAB, Scania, SKF, Lux, VOLVO AB m fl) har inte klagat på kostnadsläget utan fört fram konjukturen och finanskrisen som det stora problemet. Ditt recept leder bara till sämre produktivitet, mindre skatteintäkter, sämre välfärd och lägre levnadsstandard. Och jag frågar igen: Vem konsumerar för mycket? De 4 milj yrkesverksamma med i snitt 18.00 per månad, de 2,2 pernsionärerna eller de som studerar? (Det är troligtvis "yuppiesarna" i Vasastan, Södermalm och Stureplan)
anonymt inlägg #20
Du är inte inloggad och måste därför logga in eller välja ett namn om du vill diskutera det här:
välj namn / logga in
|
|
