"Om du vill ha en vision av framtiden, föreställ dig en stövel som stampar på en människas ansikte - för alltid."
Orden är skrivna av George Orwell, mannen bakom den berömda romanen 1984 där han beskriver ett framtida totalitärt samhälle där individen är ständigt övervakad och bara "rätt" åsikter och tankar är tillåtna.
FRA och IPRED är bara två exempel på de inskränkningar av den personliga integriteten som drabbat oss på sistone. Med terror och upphovsrätt som ursäkter tar eliten nu tillfället i akt att bit för bit strippa oss på våra rättigheter. Samma argument används nu för nästa steg i agendan; Telekompaketet.
Syftet med Telekompaketet är att ändra EU-reglerna för telekommunikation. Förslaget ger internetleverantörerna makten att begränsa användarnas åtkomst till internet på ett sätt som jämförts med kabel-tv. I praktiken ger det internetleverantören möjligheten att stänga av en användare som de anser sysslar med olaglig fildelning.
"Bakom Telekompaketet står starka intressen inom nöjesindustrin. En drivande kraft är önskan om att stärka upphovsrätten, men förslaget går längre än Ipred-lagen som också springer ur ett direktiv från EU. Inbakat i det digra paketet finns idéer om att internetleverantörer kan bli skyldiga att övervaka och stänga av användare. Ett annat förslag menar att sajter ska kunna blockeras; åtkomsten på internet begränsas.
Kritiker befarar att nätet i framtiden kommer att bli ett slags 'kabel-tv-internet'. Du betalar för de sidor du vill ha tillgång till, övriga får du klara dig utan."
Det här förslaget gör det möjligt för internetleverantörer att bestämma vilka webbsidor nätanvändarna tillåts besöka, något som kan begränsa åtkomsten av hemsidor som är kritiska mot internetleverantören eller regeringen till exempel. Internetleverantören skulle då sälja "paket", liknande kabel-tv, med åtkomst till ett begränsat antal utvalda sidor på nätet.
Detta skulle begränsa yttrandefriheten på internet avsevärt och göra internetleverantörer skyldiga att filtrera sidor och stänga av användare från internet om det finns en misstanke om brott. För att uppfylla kraven måste internetleverantörerna då övervaka vad användarna faktiskt gör på nätet, vilka sidor de besöker, vilka filer de skickar/tar emot och så vidare, något som inte är deras egentliga uppgift.
I en intervju i SVD (Det är regeringens skyldighet att sätta sig in i detta, och om de inte förstår vad som håller på att hända är det en del av problemet) den 16 april sa piratpartiets Rick Falkvinge att den svenska regeringen helt har missat vad som håller på att hända i Bryssel. Falkvinge berättar att man i Frankrike nu jobbar hårt på att få igenom inskränkningar på nätet som en del i den nya telekomlagen.
(President Sarkozy vill få igenom Hadopi-lagen, vilken innebär att internetleverantörerna skulle tvingas stänga av dem som anklagats för olovlig fildelning tre gånger. Enligt förslaget räcker det med att de blir anklagade av film- och skivbolagen.
Någon domstolsförhandling där de anklagade kan försvara sig ingår inte i förslaget. Min anm.)
"Det är regeringens skyldighet att sätta sig in i detta, och om de inte förstår vad som håller på att hända är det en del av problemet," säger Falkvinge.
SVD berättade även att Eva-Britt Svensson från Vänstern vid EU-parlamentets första omröstning i fjol lyckades driva igenom ändringsförslag 166 som skulle garantera medborgerliga fri- och rättigheter på nätet. Tanken var att internet skulle vara öppet för alla och att företag inte skulle kunna överta myndigheters befogenheter. I artikeln i SvD står att läsa:
"Så sent som den 31 mars i år tvingades hon dock ge vika i det egna utskottet, Imco (inre marknaden och konsumentskydd), som då röstade ned förslaget. Utskottets ordförande Malcolm Harbour menade att medborgarnas rättigheter visst tagits tillvara i andra tillägg, något det dock råder delade meningar om. Enligt Eva-Britt Svensson är lagtexten nu alltför "luddigt" formulerad och öppen för tolkningar"
Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos infrastrukturminister Åsa Torstensson sa i en intervju i Aftonbladet den 21 april att det inte finns någon anledning till oro vad gäller Telekompaketet:
"Det finns ingenting i det här paketet som säger att man ska stänga av folk för vad de gör på nätet. Den frågan är upp till varje medlemsland att avgöra."
Moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner, är en av dem som ligger bakom Tillägg 138, ett förslag för att garantera medborgerliga rättigheter, bland annat att internetleverantörerna inte ska ha rätten att stänga av personer från internet. I ministerrådet har Sverige gått emot dem som vill införa dessa tillägg. Fjellner håller inte med Hansson i hans resonemang:
"Skälet till att fransmännen vill driva detta i hela Europa är att reglerna måste gälla överallt, för att vara effektiva. Därför är det viktigt att vi har säkra rättsprocesser."
Tillägg 138, som numera kallas Tillägg 46, godkändes den 21 april med stor majoritet i EU-parlamentets industriutskott. Sista ordet är dock inte sagt än. Tanken var att EU-parlamentet skulle rösta om frågan den 5 maj, men efter vissa om och men ändrades det till den 6 maj. Majoriteten av EU-parlamentarikerna valde då att inte ställa sig bakom kompromissförslaget med EU-ländernas regeringar. Istället fick mer långtgående motförslag från bland andra Vänstern, De gröna och Liberalerna ett visst gehör.
Det kan därför förefalla som en seger för motståndarna till paketet, men parlamentet sa ja till den andra delen av förslaget och följde där den kompromiss som nåtts med ministerrådet. Det innebär att ändringsförslag 166, som syftade till att garantera fri tillgång till innehåll och tjänster på internet samt begränsa internetleverantörers möjlighet att stänga hemsidor för visa användare, föll.
I själva verket så ska frågan stötas och blötas ytterligare en vända genom att Telekompaktet nu går till förlikningsförhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Innan frågan är helt avgjord ska telekomministrarna säga sitt, vilket sker i Bryssel den 12 juni i år.
Vad politikerna gör är att de använder EU för att steg för steg inskränka våra medborgerliga rättigheter på internet, bakom våra ryggar. Därför använder man termer som "Lawful content" (lagligt innehåll), i en av förslagets kärnmeningar. På papperet ser formuleringen ganska harmlös ut men i själva verket lämnar den utrymme för att juristerna ska kunna omtolka den så att den passar dem som vill komma åt den "lilla" människan.
Om man ändrar det i det här sammanhanget neutrala ordet "innehåll" till termen "lagligt innehåll" så öppnar man för att operatörerna ska kunna behandla "olagligt innehåll" annorlunda, exempelvis genom att blockera det. Frågan är då: Vem ska avgöra vad som är lagligt eller olagligt? I praktiken så kan det här innebära att företagen själva fattar både det juridiska beslutet och verkställer straffen.
På en direkt fråga på näringsdepartementets presskonferens svarade regeringsrepresentanten Henrik Hansson att lydelsen "lawful content" inte skulle finnas med i Telekompaketet. Eftersom den centrala meningen som innehöll uttrycket "lagligt innehåll" var borta behövdes inte tilläggen längre, menade Hansson. (Källa: Scaber Nestor)
Det var dock bara ett trick för att dribbla bort motståndarna. Frasen finns kvar i Telekompaketet, men regeringen chansade på att ingen skulle lägga märke till det.
Fotnot: 1984 är titeln på en roman av George Orwell. Den skrevs 1948 och handlar om ett framtida totalitärt samhälle med ständiga konflikter och svår fattigdom där medborgarna hela tiden är övervakade. Fyra myndigheter styr allting i samhället: sanningsministeriet, fredsministeriet, kärleksministeriet och överflödsministeriet. Det första har hand om propaganda och lögner. Det andra har hand om de ständiga krigen. Det tredje sköter "lag och ordning"genom tortyr och tankepoliser medan det fjärde ansvarar för ekonomin.
Uttrycket "Storebror ser dig" kommer från Orwells 1984.
