 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Mats Hägglöf
publicerad 27 sep 2008 kl. 13.01:
Renskötsel som näring - en ren myt?
Under senaste taxeringsåret deklarerade 592 personer bosatta i Sverige inkomst av rennäring, därav nolltaxerade 54. Endast 32 personer angav en inkomst på 200,000 eller mer, allt enligt SCB.
Är rennäringen verkligen en samisk verksamhet eller en syssla för en exklusiv skara?
Enligt Jordbruksverket finns i Sverige 4,500 renägare. 3,639 av dessa har färre renar än 50 och sköter dem som regel ej själva och deklarerar oftast ej inkomst av dem (" han jobbar i gruvan, hon sitter i kassan på ICA och innehavet av renar ger dem rätten att köra scooter i nationalparkerna",säger man i Norrbotten ). Endast 110 renägare har fler än 400 renar - där anser man att lönsamhetsgränsen går. 1,000 mil scooterkörning per år kostar runt 100,000 inklusive avskrivningar, därtill kommer cirka 5,000 mil med bil för att sköta heltidsjobbet.
Det är näst intill omöjligt att få ett grepp om vad dagens rennäring kostar landets övriga medborgare. Svårt är det också att få klarhet i vart samtliga samernas inkomster via bidrag och anslag, tar vägen. Vänder man sig till Sametinget, Sameradion, Same-TV eller andra samiska källor får man ingen verklig hjälp att få fram fakta. Men följande kostnader för rennäringen är belagda:
Från Budget 2007:7 Publikområde samepol.:
45.1 via Sametinget inklusive tilläggsanslag 72 milj
45:1 Ap1 och Ap2 3 milj
42:5 Viltskadeersättning 49 milj
Trafikdödade renar 4 milj
Intrångsersättningar 20 milj
Utredningar,rättegångar 40 milj
EU-bidrag, medfinas 15 milj
Trafikskador ( ej inkl personskador ) 30 milj
Kostnader för tjänster 28 milj
Detta ger en totalsumma på: 261 miljoner kronor.
Renhjordarnas skador på ungskog är en GIGANTISK kostnad. Enligt en avhandling av Samuel Roturier (SLU, Umeå, rapport nr 2.2007) skadas åtta procent (176 plantor) per hektar av tallplantorna till följd av renbete. Om två plantor per hektar förstörs i "Sameland" är kostnaden 480 miljoner per år. Om fler förstörs...
Mot ovanstående fakta reser sig två frågor:
1. Är rennäringen vekligen en samisk verksamhet eller är den en syssla för en exklusiv skara?
2. Renskötseln idag framstår som en hobbyverksamhet, där varje aktör endast äger ett fåtal renar. Hur kan man begära och få statligt stöd för denna hobby?
De flesta av landets samer bor i Mälardalen.
|
Anne Skåner
