 |
MEDIA
Artikel
av Ragnhild Blücher
publicerad 24 feb 2008 kl. 23.28:
Patrick Ekwall - årets utlänning?
Ingen vill ta i dessa män med tång ens en gång och t o m silverfiskarna har högre status i samhället.
I dagarna har sportjournalisten Patrick Ekwall varit i hetluften genom att reagera mot den mail-mobbning han utsatts för. En förståelig motreaktion, för han blir ju tagen för en vandrande fekalie på våra gator och torg. Den stora allmänheten har på enorma debattfora som Flashback, Passagen och den etablerade pressens insändarsidor uttryckt sin avsky mot - inte bröderna Schulman, utan mot - Patrick Ekwall.
Vi har lärt oss genom åren att om några blir mobbade och trakasserade i Sverige, så är det oftast något utländskt över dom. Klassiska exempel är mobbade utlänningar som bröderna Birro, bröderna Ingrosso, Tito Beltran, Paolo Roberto, Zlatan Ibrahimovic etc. En gemensam nämnare som inte kan nonchaleras - och därför inte ignoreras - är deras "märkliga utseenden". Den andra gemensamma nämnaren är att de samtliga är män och med lätthet kan framställas som svin i offentligheten.
När det gäller våra svenska mobboffer tar vi snabbt på oss glömskehatten, och minns vi någon mobbad svensk, så är det bara sockersöta flickor och urstarka kvinnor. Vi tycker synd om Gudrun Schyman, Mona Sahlin, Christina Jutterström, Carola Häggkvist, Lena Philipsson och alla kändistjejer som blir kritiserade i pressen. I praktiken blir dessa kvinnor så populära att inbjudningskorten till alla stora fester inte räcker till. Löneförhöjningar, turnéer, huvudroller och chefstjänster kommer som brev på posten till dessa "stackars förnedrade quinnor". Lyxlivet öppnar sig för dom och vilda sexorgier väntar på Stureplan efter hyllningen i TV. Men åter till de riktiga mobboffren, där pöbeln med vulgariteten som vapen framställer dom som tjuvar, snåljåpar, hustrumisshandlare, våldtäktsmän, pedofiler, skattesmitare, snuskgubbar, insekter och allsköns bottenskrap. Ingen vill ta i dessa män med tång ens en gång och t o m silverfiskarna har högre status i samhället. De betraktas som värsta sortens kackerlackor och pöbeln vrålar att Anticimex ska ta hand om "gubbjävlarna". Oftast får de sparken och dessutom vräks de från sina hyreslägenheter utan prövning. Deras barn får endast mödrarna träffa - för det har en domstol bestämt - och öppnar dessa män käften betraktas de som bråkstakar - eller mansgrisar.
Det är mot bakgrund av detta som jag inte skulle bli förvånad om Patrick Ekwall blir utnämnd till "Årets utlänning". Han blir ju trots allt behandlad som en sådan.
|