Historik Homeopati är en medicinsk behandlingsform med mycket gamla anor. Redan Hippokrates, som brukar kallas läkekonstens fader, (460 - 377 f. Kristus) arbetade efter homeopatins principer.
Ett annat stort namn inom den homeopatiska läkekonsten är Paracelsus (1493 - 1541). Även han arbetade enligt de homeopatiska principerna.
Den som nyupptäckte denna urgamla läkekonst var Dr Samuel Hahnemann (1755 - 1843). Hahnemann var utbildad läkare, men blev snart väldigt kritisk mot den samtida läkekonsten. Man använde vid den tiden lavemang, kräkningar, svettningar och starka giftiga ämnen. Den populäraste metoden för att bota sjukdomar vid den tiden var åderlåtning.
Hahnemann fick många barn och barn blir sjuka. Han fann att han svårligen kunde bota sina barn med någon av dessa metoder. Han blev väldigt frustrerad och upphörde nästan helt med sin läkarpraktik. Han måste dock kunna försörja sig. Hahnemann började då översätta medicinsk litteratur.
Då han var sysselsatt med att översätta en läkarbok läste han att om en frisk person tar China regia (kinin), som är barken från ett träd, får denna person malarialiknande symtom. Redan vid denna tid visste man att kinin kunde bota malaria.
Hahnemann prövade kinin på sig själv och fann att det stämde. Han blev matt, trög och fick periodisk feber, symtom som liknar malaria. Han prövade sedan en lång rad andra läkemedel på sig själv (1790 - 1796) och kunde sedan formulera grundregeln : Similia - Similius - Currenter. På svenska brukar vi säga: Lika botas med lika. Vi kallar denna mening för likhetsregeln.
Repertoriet Repertoriet är namnet på en av våra homeopatiska läkarböcker. Vid prövning av en substans på friska människor uppkommer en mängd olika symtom. Dessa symtom samlas i en bok vi kallar Repertorie. Då vissa av våra läkemedel vid prövningar framkallar flera tusen olika symtom, blir dessa böcker mycket omfattande. Ett repertorie är således ett symtomlexikon. Det i Sverige mest använda heter Synthesis och omfattar cirka 1 800 sidor.
Materia Medica Ur dessa prövningssymtom har så småningom tydliga läkemedelsbilder vuxit fram. Dessa läkemedelsbilder finns beskrivna i böcker vi kallar Materia Medica. En av de mest använda är Kent's Materia Medica. Där finns beskrivning av de oftast förskrivna homeopatiska medlen. Beskrivningen av medlen är ofta mycket omfattande. Beskrivningen av till exempel Belladonna innehåller 23 sidor. Det finns ingen mänsklig hjärna, som kan minnas hela den texten. Men det är viktigt att vi som homeopater lär oss essensen, det vill säga kärnan i varje medel. Essensen av Belladonna är som följer: Belladonna passar ofta robusta personer och vid sjukdom är symtomen oftast intensiva. Belladonnapatienterna är utåtriktade, livliga, röda i ansiktet med pulseringar i blodkärlen. Vid sjukdom kan de få raseriutbrott och tål ej ljud eller ljus. Belladonna betyder vacker kvinna, vilket kommer av att saften av Belladonna vidgar pupillerna. Tidigare namn på Belladonna var Mortiferum = den dödsbringande eller Furiale = den rasande. Dessa våldsamma tendenser hos Belladonna har uppträtt vid förgiftningar. Då symtomen stämmer är Belladonna indikerat vid så vitt skilda sjukdomar som öroninflammation eller högt blodtryck.
Anamnesen Det viktigaste "verktyget" för homeopaten är anamnesen. En anamnes är en sammanfattning av sjukdomshistorien och de nuvarande symtomen. Hahnemann lärde oss att de viktigaste symtomen är de ovanliga, särpräglade och, för den enskilde patienten, karaktäristiska symtomen. Mot till exempel feber har vi 283 homeopatiska läkemedel att välja på. Men om vår patient säger "febern inträder eller ökar då jag äter", minskar antalet tänkbara medel till 15 st. Ännu ovanligare blir det om patienten säger "min feber blir bättre då jag äter". Där finns endast 5 medel listade.
Hos den "normala" patienten hittar vi mellan 10 - 30 olika symtom. Att ur denna mängd av symtom hitta det optimala homeopatiska medlet kan vara svårt. Detta sökande efter det för patienten bästa homeopatiska medlet underlättas numera mycket påtagligt genom användandet av datorer.
De flesta välutbildade homeopater använder dator i sitt arbete. All den litteratur vi använder finns nu lagrad i olika dataprogram, vilket underlättar vårt arbete mycket påtagligt. Viktigt är att påpeka att det inte är datorn som väljer läkemedlet, utan det gör homeopaten med hjälp av datorn.
Potensiering Då Hahnemann började arbeta enligt de homeopatiska principerna, använde han sig av urtinkturer. Då många av de mediciner han använde var mycket giftiga, fick patienten ofta svåra biverkningar. Efter många års efterforskning fann Hahnemann att om medicinen successivt utspädes, försvinner giftverkan. Varje steg av utspädningen måste föregås av en kraftig skakning vid varje steg. Detta kallar vi potensiering. I Sverige potensierar vi enligt decimalskalan 1/10 - 1/100 - 1/1000 - - - 1/1000000. Den miljonte utspädningensgraden benämner vi D-6.
De flesta homeopater använder sig av ännu högre utspädningsgrad. Vid en potentiering utöver D-23 anser den moderna materialistiska vetenskapen att nu finns inte längre någon materiell substans kvar av läkemedlet. Således måste nu homeopatiska läkemedel vara utan effekt. Givetvis kan man vara skeptisk nu, för detta är ett märkligt fenomen att läkemedlet fortfarande har effekt på den sjuka människan. Det finns mycket teorier om hur detta fungerar, men ingen har ännu lagt fram en teori om detta, som alla kan enas kring. Hahnemann säger om detta i sin viktigaste skrift, Organon - Läkekonstens verktyg:
§ 20. Denna, inne i läkemedlet förborgade icke materiella kraft att ändra befinnandet och därmed bota sjukdomar kan icke på något sätt iakttagas genom förnuftets ansträngningar. Blott genom dess yttringar med inverkan på befinnandet låter den sig erfaras och detta tydligt nog.
Homeopatins effekt förnekas av många, till exempel Socialstyrelsen. Men det finns en mängd bevis på att homeopati fungerar. För den intresserade är det lätt att söka på nätet. Gå till Google och skriv "homeopathy research" så hittar du en mängd forskning. Robert Hahn är forskningschef på Södertälje sjukhus. Han skriver i sin blogg att det finns 230 vetenskapliga undersökningar om homeopati. Då man slår samman (gör en så kallad metaanalys) av de drygt 100 bästa studierna, vilka alla är läkemedelsprövningar (randomiserade dubbel-blindstudier) får man enligt Robert Hahn fram att homeopati är dubbelt så bra som placebo.
Är du missnöjd med vanliga vården, sök gärna en välutbildad och erfaren homeopat.
Man beräknar att antalet läkare, över hela världen, som regelbundet använder homeopati, till 250 000. I många länder betalas besöket hos homeopaten via respektive lands försäkringskassa.
Fakta om författaren: Gunnar Jansson har arbetat som homeopat i 35 år och undervisat i homeopati sedan 1983. Gunnar har praktik i Norrköping, red anm.
Gunnar Jansson, www.nakh.net
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
