Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
KROPP & SJÄL
Artikel
av Jan Wiberg
publicerad 19 jan 2011 kl. 06.00:
Humanisterna kan inte ta min gud ifrån mig
Jag föraktar dessa krassa humanisters krassa verklighetsuppfattning och gudlösa budskap. Jag har och jag vill ha en gud som en del av mitt liv och universums existens.
Dessa så kallade "sekulära humanister" som numera talar i alla humanisters namn är inget mer än gudsförnekare. De tror att materia är allt och att allt följer naturlagar. Att det inte finns något högre än människan. De tror att denna skröpliga varelse är alltings mått, att vetenskapen kan klarlägga alla samband. Att ande och själ är projektioner och kärlek är orsakad av sexualitet. Att ingenting finns ovan människan och att människan har rätt att utnyttja planeten efter eget gottfinnande
Dessa humanister ser med hat på dem som har en gud. De missunnar honom hans förtröstan och övertygelse. De vill förklara att hans uppfattning är naiv, att hans tro är en chimär framkallad av hans dunkla undermedvetna och att gudar och religioner är påtvingade folket för att förtrycka det och hålla det i okunskap.
Jag föraktar dessa gudlösa humanisters glädjelösa evangelium och krassa livsuppfattning. Jag har en gud. Och jag vill ha en gud i mitt liv. Jag vill veta att det finns något högre än jag och att det finns förhållanden där min kraft och min intelligens inte räcker till. Att jag är underordnad högre principer. Som jag inte kan styra över. Att livet är större än jag och större än den materia man kartlagt och de naturlagar man iakttagit.
Jag har en gud och vill ha en gud i mitt liv, jag vill ha någon som förstår mig, som ser mitt innersta. Som ursäktar om jag gör fel, om jag inte fullföljer, om jag sviker. Och som också uppskattar om jag står för något, om jag har substans och går min egen väg. Som dömer mina handlingar och ger vägledning för min resa genom livet. Jag vill ha en gud som avgör om mitt liv har varit ont eller gott. En gud som både bor inom mig och utanför mig och som är grund för allt liv. Och allt annat.
Jag anser inte att ont och gott är socialt konstruerat, jag tror att sant och falskt existerar och tror inte att den berättelse som får gehör, är den som gäller. Humanisternas svarta förkunnelse övertygar varken intellekt eller känsla om guds icke-existens. Min övertygelse har de inte lyckats rubba.
Jan Wiberg,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
