Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Hans Christian Larsen
publicerad 2 jun 2010 kl. 06.00:
Heroin på Apoteket vägen till ett drogfritt samhälle
"Det första steget mot att bota samhället från det ökande narkotikamissbruket är att först legalisera narkotika. Vid legalisering skulle den ekonomiska moroten, det som är bränslet för langarnas marknad, försvinna."
"Vi måste börja tänka annorlunda" säger professor John Ashton, biträdande direktör för Public Health for Cumbria Primary Care Trust and Cumbria County Council. Han fortsätter: "Heroin och allt annat som är förbjudet borde finnas tillgängligt för vem som helst på Apoteket."
För de människor som har sett problemet på nära håll, bland annat jag som skriver detta inlägg, finns det inget annat att göra än att hålla med professor John Aston. Kriget mot narkotikan kan inte vinnas med våld, det är klart bevisat. Talesättet "Om våld inte hjälper finns det endast ett ting som hjälper - och det är mer våld", stämmer inte in här.
Det första steget mot att bota samhället från det ökande narkotikamissbruket är att först legalisera narkotika. Vid legalisering skulle den ekonomiska moroten, det som är bränslet för langarnas marknad, försvinna. Alla produkterna skulle finnas att köpa på Apoteket. Ingen skulle behöva råna, göra inbrott eller ägna sig åt annan form av kriminalitet för att finansiera sina behov. Heroin, kokain amfetamin och hasch är alla billiga produkter att tillverka. "Jo, men då knarkar människor ihjäl sig" invänder många. Ja visst, men det gör de nu också, påstår jag. Dessutom till priset av att drogrelaterad kriminalitet ökar år för år.
Låt oss titta på lite siffror. Under året 2008 intogs enligt kriminalstyrelsen 10 370 i fängelse. Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, dömdes under 2006 17 619 personer för narkotikarelaterade brott. Förmodligen var den narkotikarelaterade kriminaliteten minst lika hög under 2008. Låt oss säga att 2 000 av dem satt i fängelse under ett år till en kostnad av 2 500 kronor per dag. Då blir räkningen enbart för fängelseuppehållet 1 825 000 000 kronor per år, till det kommer kostnaderna för domstolarna, advokatarvoden och polisutredningar.
Internationellt börjar rörelser att växa fram som sammanliknar den amerikanska "förbudstiden" med dagens svenska narkotikapolitik. Då, liksom nu, hade man misslyckats med att stoppa flödet av de förbjudna ämnena. Förbudet lämnade istället plats för kriminella organisationer som snabbt såg möjligheterna med förbudet. Idag tillverkas och säljas oanade mängder narkotika illegalt och marknadsförs av stora illegala koncerner som skrattar hela vägen till banken med pengarna. I många fall äger de förmodligen banken.
I Sverige, med sin utopiska dröm om ett knarkfritt samhälle, gäller samma ekonomiska spelregler som i resten av världen. Förbud skapar efterfrågan och svarta marknader och langare som sköter marknadsföringen för att finansiera sina egna behov.