Endast obildade vill ha längre straff

1. Allmänheten har mycket begränsad kunskap om rättsväsendet, och medierna är den främsta informationskällan.
2. När allmänheten får mer information om brott och straff sjunker straffbenägenheten avsevärt.
3. Rädda människor tenderar att vara mer straffbenägna.
4. Allmänheten föredrar rehabiliterande åtgärder framför ingripanden från rättsväsendet.

"En fråga som infinner sig är då varför det är en sådan skillnad mellan å ena sidan det generella och å andra sidan det informerade och konkreta rättsmedvetandet. En förklaring som förts fram är att det spontana svaret att straffen är för låga bara visar att man vill ta avstånd från gärningen. En annan förklaring är att allmänheten brukar vilja ha mer av vilket förslag som än presenteras, inklusive mer behandling eller arbetsträning för den som begått brott. Ges man bara möjlighet att svara på frågan om straff kan man inte ta ställning till andra insatser. En tredje förklaring är att allmänheten har dålig kunskap om de straff som faktiskt ges i domstolarna - här underskattade ju allmänheten genomgående domstolarnas straffnivå.

En fjärde förklaring slutligen är just att med mer och konkret information förändras kraven på hårda straff. Det är också det genomgående resultatet från tidigare forskning i flera länder. Detta innebär inte att allmänheten inte skulle ta brotten på allvar. Tvärtom visade undersökningen att allmänheten ofta ville utvidga straffet så att fängelse kompletterades med andra påföljder och rättsliga reaktioner. Särskilt behandling av gärningspersonen och ekonomisk kompensation till brottsoffret föreslogs ofta. Allmänheten verkar tycka att straffet ska uttrycka rättvisa och proportion men också upprättelse av och hjälp till brottsoffret och åtgärder för att gärningspersonen inte ska begå brott igen."

Regeringen har genomfört straffskärpningar under mandatperioden och politiker hänvisar alltid till vad som kallas det "allmänna rättsmedvetandet". Jag tycker att uttrycket är klart vilseledande och egentligen borde det heta det "allmänna rättsomedvetandet" eftersom det är just då vi är omedvetna om fakta och alltså i avsaknad av egentlig kunskap, som vi tenderar att vara aggressiva och hårda i våra bedömningar.

Jämför jag detta till exempel med invandringsfrågan så ser jag exakt samma mönster där. Vi är snabba att slå ifrån oss och fördöma utan kunskap men när vi får kunskap förändras också våra värderingar. I det första fallet skapar okunskapen rädsla som sedan förbyts i trygghet då vi får den kunskap vi tidigare saknat och kan göra en informerad och upplyst bedömning av vad vi har framför oss.

Den här utredningen visar också att vi, tack vare att vi låtit oss vägledas av brist på kunskap, kastar miljarder i sjön på att inhysa intagna i fängelse som den upplysta allmänheten egentligen inte alls vill ha där. Till och med landets riksåklagare, Anders Perklev, uttryckte då han lämnade ifrån sig sin utredning om skärpta straff vid olika typer av våldsbrott att

. den kraftiga ökningen av antalet anmälda våldsbrott inte tycks bero på att den faktiska våldsbrottsligheten totalt sett har ökat i någon större omfattning,
. det inte finns något belägg för att våldet generellt sett har blivit grövre eller råare,
. en höjd straffnivå inte kan förväntas leda till mindre våldsbrottslighet i Sverige och
. övriga nordiska länder samt ytterligare tre stora EU-länder i stort sett inte tycks ha en annorlunda straffnivå än Sverige.

Avslutningsvis en fråga: Våra riksdagsledamöter borde rimligen tillhöra den mest informerade delen av befolkningen och likaså regeringen. Hur kommer det sig då att dessa informerade och upplysta människor ändå framhärdar i att val efter val använda termen "hårdare tag" och som ett bevis för dessa föreslå olika straffskärpningar?