Innan jag börjar måste jag uttrycka min glädje över att någon för en gångs skull gör ett seriöst försök att ifrågasätta "den svenska modellen". Min första artikel på Sourze ("Bryt tabut - diskutera demokratin!") handlade också om just det.
Det här ska emellertid handla om elitstyre versus folkstyre.
I sin artikel frågar Tobias om "majoriteten alltid har rätt". Jag anser frågan vara fel ställd. Rätt angående vad? Det är ingen frågesport det gäller! Tanken med att rösta är väl att var och en ska få rösta på det man tror är bäst, på det man tror är "rätt". Alltså har en överväldigande majoritet rätt. Alla som har röstat har "rätt", för de har röstat på vad som var rätt för dem.
Tobias verkar dock vara av en annan åsikt angående vad det är man ska rösta om:
"Vet verkligen majoriteten av Sveriges folk vad som är det bästa för landet i samtliga politiska frågor?"
Det här förklarar hur man kan ställa frågan: "Har majoriteten alltid rätt?" Man kan kanske tänka sig att det går att bedöma "landets bästa" utifrån någon slags objektiv standard, som, antar jag, skulle definieras av den "styrande eliten" i Tobias samhälle. Om man istället utgår ifrån att folk röstar på vad de tror är bäst för sig och vad de tror på, går det inte längre att bedöma utifrån någon yttre standard. Göran Persson kanske tror att han vet vad som är bäst för mig, men jag hävdar att jag vet det bäst själv. Något annat kan man heller inte utgå ifrån, utan att det blir riktigt farligt.
Personligen tycker jag inte att staten ska bekymra sig om "landets bästa", utan istället rikta in sig på att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att folket i landet ska få vara fria att leva ut sitt bästa.
"Experter" är säkert lika bra på detta, kanske bättre, än dagens "vanliga" politiker. Men det finns ett väldigt stort problem med det system Tobias beskriver: Hur kommer man överens om vem som är expert?
Hur man än vrider och vänder på det krävs någon slags "yttre" måttstock vars legitimitet kan ifrågsättas. Vem är expert nog att avgöra om den här människan är en expert? Och vem är tillräckligt kompetent för att avgöra om experten är kompetent nog att avgöra om den här människan är expert? Och så vidare. Ska det vara en viss utbildning som krävs gallras de människor bort som satt sig in i saker på egen hand. Ska man göra ett visst prov måste någon utforma provet.
Som om inte det vore nog kan experter ha diametralt olika åsikter om vad som är bäst, om vad som är "rätt". Det finns till exempel olika teorier om hur ekonomi egentligen fungerar; så olika att två experter som tycker helt olika saker inte båda kan ha rätt. Det finns egentligen inget som säger att saker skulle bli bättre för att de ordnas av "experter".
Frågan är om det inte är bättre att göra som nu, rösta om saken. Då säger folket: "Vi anser den här människan tillräckligt mycket expert för att få representera oss".
Jag tror även att det är viktigt att inte upphöja de styrande på det här sättet. Allt ifrågasättande av de styrande kan då avfärdas med: "Hörredu, jag är faktiskt expert. Du får ju inte ens rösta i den här frågan, vad fan vet du?" Jag tror att det kan få folk att lita för mycket på dem som styr. Jag tror att ett väldigt obehagligt samhälle lätt kan växa fram när staten håller protokoll över hur insatt varje människa är i varje fråga.
Det är sant som Tobias skriver att man, när man röstar på ett parti, röstar på ett helt paket åsikter där man kanske inte håller med om allt. Det är en effekt av att ha för "stor" och omfattande politik. I Sverige idag är det i princip möjligt för staten att bestämma godtyckligt om vad som helst (och i min mening är till exempel yttrandefrihet inte något man kan rösta om, det är (bör vara) en okränkbar rättighet).
Istället bör statens makt inskränkas till sina viktigaste funktioner, som till exempel rättsväsende och polis. I övriga frågor kan man tillämpa folkomröstning när det är något som gäller alla, till exempel medlemskap i EMU och sådant, eller helt enkelt låta folk bestämma själva, till exempel när det gäller vem man får gifta sig med eller vem man vill köpa sprit av.
Rent generellt kan sägas, om min egen personliga ståndpunkt, att (politiska) beslut bör fattas på en så lokal nivå som möjligt, där den "mest lokala" givetvis blir den enskilde individen.
Så som politiken ser ut idag är jag inte förvånad att den snarare lockar till sig makttörstande osmartingar än människor som verkligen verkar förstå något, med tanke på hur stora möjligheterna är att utöva direkt makt över andra människor.
Jag är tämligen övertygad om att en mindre statsapparat skulle ge en mycket mer relevant politik, med rätt man/kvinna på rätt plats och rätt beslut på rätt nivå!
Gisela Jönsson, minarkist
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
