 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Sofia Lindblom
publicerad 19 aug 2004 kl. 17.22:
Charader
Det var planerat. I kväll skulle det ske.
Likt en tornado drog hon fram i den frostiga Stockholmskvällen. Hon var arg, hon var galen och hon var kåt. Kåt på pengar.
Hon ställde sig demonstrativt i Sturehofs bar, sippade på en knallröd dyr drink. Ja, hon kände sig ganska cool där hon utstuderat stod och slickade sig om läpparna. Där, en kostymklädd fetlagd äldre herre. Han rökte cigarr och såg jävligt dryg ut. Tät. Honom ska jag fucka upp rejält, tänkte hon medan flinet fortplantade sig någonstans i magtrakten och letade sig uppåt mot den rödmålade munnen. Ja, nu log hon med hela sitt ansikte och flirtade förföriskt mot gubbens håll.
Hans ansikte såg pussigt ut, många groggar hade runnit i den strupen. Han höjde sina buskiga ögonbryn mot donnan som stod där med utsmetat läppstift och försökte föreställa något som skulle vara inbjudande. Fy fan, tänkte han, vad mycket luder det springer här. Men han kunde ändå inte låta bli att känna sig smickrad, hon hade ju trots allt fäst sina stora blå på honom. Han hade lyckats förmedla det han ville, att han var betydelsefull, med fickorna fulla av pengar. Bulan bultade innanför byxan, det var alldeles för länge sedan nu.
Han styrde nonchalant stegen mot hennes håll. Hon slog flickaktigt ned blicken innan deras ögon möttes. Vad lätt det var, tänkte hon. Easy Peacy. Hon hade hittat den rike snubbe som hon sökt. Och han, han hade hittat något att släcka sin brinnande kåthet på.
Många färgglada drinkar släckte hans intellekt och omdöme. Var hon inte rätt fräsh ändå? Och om inte, what the fuck, hon var villig att följa med och det var ju det viktiga.
Nu gick de hem mot honom arm i arm. Stockholmsnatten var kylig, men spriten värmde och de båda hade annat att tänka på än väderleken. Våning, Östermalm. Här skulle man ju kunna bo tänkte hon medan hennes lilla etta i Skärholmen stod gapande tom.
Så låg de då där, stånkandes och stönandes. Svetten lackade och det hela var över på 2 minuter. Åh, vad skönt, sluddrade han fram mellan flåsningarna. Sure, tänkte hon medan den klibbiga, fräna säden rann längs med låren.
Hon steg av honom och betraktade hans blanksvettiga kropp. Äcklig. Hon lånade toaletten och raffsade med sig sina kläder, drog på sig dem i det ungkarls-sunkiga badrummet. I handväskan drog hon fram kvällens höjdpunkt, en nyvässad kniv. När hon klev ut ur badrummet och in i sovrummet, snarkade han högljutt. "Varför snarkar alltid gubbsen?", hann hon tänka medan hon tyst, tyst tassade fram mot oljudet.
Hon högg honom mitt i bröstet. Blodet färgade lakanen röda. Där fick du din looser, tänkte hon medan adrernalinet rushade runt i kroppen. Snarkningarna fanns enbart kvar som ett ruttet minne inom henne, hon skulle vakna många nätter med snarkljudet från denne fetlagde man stånkandes i huvudet. Pengar, smycken och bankomatkort åkte ner i handväskan med en väldans fart. Det var hennes jävla rätt att ta det som tillhörde henne. Hade hon inte kämpat under år för överlevnad? Hade hon inte tagit tillräckligt med skit? Nu var det slut på de hårda åren, belöningen kom i rättan tid. Josh hade haft så rätt. Klart som fan att det var hennes tur nu.
Hon unnade sig en taxi hem. Nu när hon kunde. Biljetten var bokad, väskorna packade. Äntligen semester.
Josh såg på henne.
- Hur gick det?
Hon halade fram pengarna och smyckena med ett glimmande leende på läpparna. De var på väg nu, de skulle börja om, en ny epok, ett nytt liv. Han tog emot värdesakerna och halade ner dem i lönnfacket på väskan.
- Jag visste att du skulle klara det, hjärtat. That's my baby. Han hade givit henne instruktioner. Visste att snubben hade cash. Han visste också att fanskapet brukade drälla omkring på Stureplan. Lätt byte.
Arlanda ödsligt. Kvällsplanet som de skulle med var tomt på passagerare. Hon slöt ögonen och tänkte att äntligen skulle hon slippa den här skiten. Ett nytt liv med nya förutsättningar.
Klart för uppstigning. Men precis när dörrarna stängts och flygvärdinnorna börjat prata om säkerheten visar det sig att en passagerare till ska kliva på. Planet backar tillbaks och dörrarna öppnas åter igen.
Två uniformerade poliser med dragna vapen rusar in i planet. Hon hinner inte fatta. Handklovar, skrik och svart, svart, svart. De hade lyckats binda henne till brottsplatsen, lägenheten där ett brutalt mord begåtts. Ett anonymt tips. En mörderska på väg utomlands! De fraktade ut den leopardmönsterklädda pundarbruden ur planet. Hennes kropp kändes livlös, hade hon blivit medvetslös av slaget? Poliserna skulle fira denna fångst med ett extra wienerbröd. Inte var dag man får tips som leder till ett magnifikt gripande.
Den välklädde mannen som suttit bredvid tjejen såg förskräckt ut. -Jag tyckte att hon såg lite suspekt ut, stammade han fram medan den ena snuten dunkade honom kamratligt på axeln. Nej, vi känner inte varandra, svarade Josh på frågan om de var vänner, pundaren och han. Hon envisades med att sitta bredvid mig. Skum brud. Oroa dig inte, skrockade en av poliserna. Hon kommer inte att kunna sitta bredvid någon på ett bra tag. Vad skabbig hon ser ut förresten. Man borde ha skyddskläder på sig.
Bangkok. Josh kliver ut i den tryckande hettan. Det här hade gått precis som han hade väntat sig. Semester.
|
