KULTUR & NÖJE
Artikel av Jenny Forsberg publicerad 1 nov 2001 kl. 15.45:

Hallå igen Lars Winnerbäck!

Den 29 oktober spelade Lars Winnerbäck och hans band på Göta Lejon i Stockholm. Jenny Forsberg var där.
Göta Lejon är en anrik teater på söder i Stockholm som skulle visa sig fungera alldeles utmärkt även för rockkonserter. Måndagen den 29 oktober var det dags för Lars Winnerbäck att inta scenen. Winnerbäck brukar skämma bort oss med att starta sina konserter i tid, och han gör oss inte besvikna den här gången heller.

Lasse Winnerbäck inleder konserten på samma sätt som han har inlett alla sina konserter på sistone - med orden "Hallå igen". Låten heter "Elden" och han har publiken med sig. Vi får dock vänta i ett par låtar innan konserten tar fart, men då gör den det med besked. Det är de lite rockigare låtarna, som "Solen i ögonen" och "Jag vill gå hem med dig", som på allvar sätter fart på publiken och gör att spelningen hamnar i toppklass.

Winnerbäck har vid det här laget skaffat sig en trogen publik som kan alla låttexter, går på alla konserter och flitigt debatterar på Winnerbäcks webbplats. I favoriter som "Gråa dagar" och "Tvivel" hörs sången från publiken nästan mer än sången från scenen.

Winnerbäck är expert på att göra små ändringar i sina texter när han framför dem på scen. Det typiska exemplet på det är låten "I Stockholm" där den taskiga recensenten viftar med sin ölbiljett och säger "det här är konst (rock/progg/för mycket)". I samma låt brukar Winnerbäck också byta plats på orden sushibar och pissoar, så att det stinker från den förra och man träffas på den senare. Men den varianten har åtminstone jag hört ett par gånger mer än nödvändigt vid det här laget.

Konserten bjuder på en del överraskningar. "Att fånga en fjäril", i duett med Idde Schultz, är maskerad till näst intill oigenkännlighet med ett betydligt svängigare sound än vi är vana vid. Och den är bra, ännu bättre än på skiva, och drar ner kvällens största applåd som aldrig vill sluta. "Sen du var här" har blivit en ballad, något som åtminstone jag tycker att den förlorar på. Vi som inte har hunnit köpa nya liveskivan får lära känna den nyinspelade låten "För dig." Dessutom bjuder Winnerbäck på några oväntade låtar som "Ingen har lust" och "Vinter över ån," som jag inte kan minnas att vi har hört live särskilt ofta. En annan, inte lika positiv, överraskning är det helskägg som Winnerbäck har lagt sig till med på sistone.

I det sista extranumret bänkar sig Winnerbäck och hela hans band på varsin barstol längst fram på scenen. Nära, nära publiken. Det ger en intim och finstämd avslutning på konserten.

Nu ska Winnerbäck ta en längre paus, och kanske är det dags. Han har varit häpnadsväckande flitig både med att släppa skivor och att turnera. Vad han ska ägna sig åt istället har han enligt egen utsaga inte bestämt sig för än. "Kanske mig själv" säger han med ett illmarigt leende.