En fattigare tid

"Williamson betonar likheterna mellan tigerekonomierna i slutet av 1900-talet och Sveriges och Irlands ekonomier i slutet av 1800-talet. (.) 1870 var lönenivån i Sverige bara hälften av den brittiska, 1914 däremot var lönerna i Sverige högre än i Storbritannien. (.) Enligt artikeln i Economist förklaras mycket av den relativa ökningen av de svenska lönerna av utvandringen till Amerika som skapade brist på arbetskraft i Sverige. Detsamma gäller för Irland där hungersnöden på 1840-talet skapade en stor emigrationsvåg. Enligt Williamson skulle irländarna utan någon emigration efter 1870 ha haft en tredjedel lägre lön och svenskarna en åttondel lägre lön 1910."

"Flertalet av de familjer som bor i källare är nästan överallt av irländsk härkomst. I korthet har irländarna upptäckt existensminimum, och håller nu på att göra engelsmännen bekanta med det. Orenlighet och dryckenskap har de också fört med sig. (.) Irländaren kastar allt sitt avfall och skräp utanför sin dörr så som han är van att göra därhemma och på så sätt samlas de pölar och avskrädeshögar som vanpryder arbetarkvarteren och förgiftar luften. (.) Dessa irländare, som flyttar till England för fyra pence, på ett ångbåtsdäck där de ofta är hopträngda som boskap, nästlar sig in överallt. De sämsta bostäderna är goda nog för dem, deras klädsel vållar dem föga bekymmer så länge som den hänger ihop med en enda tråd, skor vet inte vad det är, deras föda består av potatis och intet annat än potatis. (.) Närhelst ett distrikt är känt för att vara speciellt smutsigt och förfallet, kan den som utforskar det tryggt räkna med att i första hand möta dessa keltiska ansikten, som man vid första ögonkastet kan skilja från de inföddas anglosaxiska fysionomi, och den sjungande, aspirerade dialekt som den sanne irländaren aldrig förlorar. (.) Irländarna har också i England introducerat den tidigare okända vanan att gå barfota. I varje fabriksstad kan man nu se en mängd människor, speciellt kvinnor och barn, som går omkring barfota, och deras exempel tar de fattigare engelsmännen gradvis efter."

"Potatisen som arbetarna köper är vanligen dålig, grönsakerna vissnade, osten gammal och av dålig kvalitet, fläsket härsket, köttet segt och magert, ofta taget från gammal, ofta sjuk boskap, eller sån som dött en naturlig död och inte ens då färskt, ofta halvruttet. Försäljaren är vanligen små krämare, som köper upp sekunda varor och kan sälja dem billigt på grund av deras osundhet."