Vilken inverkan hade utvandringen till Amerika på den ekonomiska utvecklingen i Sverige? Hade den en negativ eller positiv inverkan? På denna fråga svarar Carl Grimberg i Svenska folkets underbara öden att den var helt och hållet negativ. Han skriver: "Både staten och den år 1907 bildade Nationalföreningen mot emigrationen togo saken om hand och började motarbeta denna samhällssjukdom." På ett annat ställe skriver han följande:"Emigrationen har vållat vårt land en förlust av bortåt en million människor som utvandrat. Nästan idel unga, arbetskraftiga människor var det. Sin utbildning hade de fått bekostad av Sverige. Men när de kunde börja att göra nytta för sig, så blev det ett annat land, som skördade frukterna av deras arbetsduglighet. Följden blev också, att Sverige fick ett i förhållande till folkmängden onaturligt stort antal åldringar och barn men brist på arbetsföra personer."
Sedan jag nu redogjort för hur Carl Grimberg såg på utvandringen skall jag redogöra för en källa som har den motsatta uppfattningen om utvandringens ekonomiska betydelse, nämligen att den var mycket positiv för Sveriges ekonomi.
Utvandringens betydelse för lönenivån på Irland och i Sverige behandlades i den brittiska tidskriften Economist den 20 april 1996, där man med ett diagram visar att dessa länder mellan 1870 och 1914 hade ökat lönerna från låg eller mycket låg nivå till samma nivå som Storbritannien och Tyskland.
I artikeln refereras ett arbete av Jeffrey Williamson där han betonar likheterna mellan tigerekonomierna i slutet av 1900-talet och Sveriges och Irlands ekonomier i slutet av 1800-talet. Liksom tigerekonomiernas uppgångsfas bröts 1997 så bröts Irlands uppgångsfas 1895. 1870 var lönenivån i Sverige bara hälften av den brittiska, 1914 däremot var lönerna i Sverige högre än i Storbritannien.
Enligt artikeln i Economist förklaras mycket av den relativa ökningen av de svenska lönerna av emigrationen till Amerika som skapade brist på arbetskraft i Sverige. Detsamma gäller för Irland där hungersnöden på 1840-talet skapade en stor emigrationsvåg. Enligt Williamson skulle irländarna utan någon emigration efter 1870 ha haft en tredjedel lägre lön och svenskarna en åttondel lägre lön 1910.
Den motsatta effekten hade emigrationen för mottagarelandet. Williamson räknar med att reallönerna i USA skulle ha varit 34 % högre 1910 om invandringen hade upphört 1870.
När jag läste artikeln i Economist 1996 trodde jag att det skulle bli en omfattande debatt om utvandringens betydelse för det svenska välståndet. Jag misstog mig helt på den punkten. Troligen passade den förklaringsgrund som fanns i artikeln inte in i den schablonbild som politiker och nationalekonomer har av hur ett land blir rikt. Artikeln visar också att det var mellan 1870 och 1914 som Sverige blev rikt inte som ibland har påståtts mellan 1870 och 1970.
Yngve Karlsson, 66 år och evig student.
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Kajsa Kallio
