Jag chansade och sprang ifatt en annan buss buss som buss guppande huvuden tysta iakttagandes golvet som om Meningen låg under fotsulorna
vid torget klev jag av, ur, ut och golvkonnässörerna åkte vidare
väntade men så kom hon ljudlös i sina vintermockasiner
indianflickan som smyger i mitt hjärtas utmarker dödligt svart hår vars doft som för mig fortfarande är hemlig och ögon som istället för att spana ut över Andernas toppar förtvivlat börjar vänja sig vid samhällets dalar
berättar om betydelsen av tysk graffitti i en tysk stad sen häller hon vatten över mig och säger att vi kan skratta men utspillt vatten kan få andra människor att gråta floder och tårar kan inte drickas
hon vet vad rättvisa är och är för medveten för att bara vara lyckligt lottad en films fotbollsmatch mellan spetälska och friska är vackrare än vilken jävla kärlekshistoria man än läser
och efter eftertexterna vet hon vad som måste göras hon reser till Chile lagom till kröningen av Valparaìso's drottning och hennes spanska är knackig
Tobias Fasth, försöker
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook