#1 Janne, det du beskriver är socialt, samhälleligt klassproblem. Inget som kan "botas" genom att diagnostisera enskilda barn.

Per W #10 På den websidan du hänvisar till står "Idéhistorikern Karin Johannisson har studerat sjukdomarna i välfärdens spår. Observera ordet "sjukdomar". ADHD/Aspergergers syndrom/DAMP m fl, är inga psykiska sjukdomar, de är neuropsykiatriska funktionshinder. Att bli diagnostiserad med exempelvis ADHD innebär ofta att pusselbitar faller på plats, att många frågor blir besvarade och att dörrar öppnas (jag pratar här om möjlighet till hjälp t ex stödundervisning o d) och innebär så gott som alltid en ökad förståelse från både den som har ADHD och från omgivningen som istället för att säga "titta han/hon har svårt att sitta still / kontrollera sin ilska / kontrollera sina impulser / är ouppmärksam / är "ouppfostrad" / är omogen / skolkar från skolan / stjäl från sin omgivning / hänfaller lätt till droger o s v, får en förklaring till varför någon uppför sig som den gör och behandling kan sättas in.