Ja, precis! Ibland undrar man vad de högavlönade psykologerna pysslar med, när man inte ser mer till person än lönsamhet.När man inte försöker få ett samhälle som fungerar för de flesta. Men tyvärr är det lönsamhet som gäller och nuförtiden ska man ha ett bra jobb, stor villa, sommarställe, minst två bilar och diverse sidosysselsättningar, gärna egen firma, samt var bra på golf, för att lyckas.
Den lyckan har inte jag.

Den första länken verkar inte fungera, ett nytt försök
[länk]

Ett "något" sent svar till Tore, psykolog, som har kommenterat via FB.

Jag ber om ursäkt att jag svarar så sent, har helt enkelt inte kollat sidan och missat ditt inlägg.
Hur som helst menar jag inte att ALLA psykologer har dåliga kunskaper om NPF; det finns ju psykologer som jobbar inom forskningen inom området.
MEN jag har träffat psykologer, bland annat just på en kurs i barnneuropsykologi, som menade att de pengar man lägger i ADHD forskningen skulle göra mer nytta inom Alzheimerforskningen då ADHD beror på uppfostran och samhället. Detta är inte heller det enda exemplet utan jag har haft personer med AS hos mig i stödsamtal och dessa har berättat om psykologer som har använt analytiska metoder. Förmodligen har just dessa psykologer en freudiansk utbildning och om man har BARA den utbildningen tror man på det man har lärt sig. Om man följer sin tid, vet man bättre.

Det är där jag reagerar och vill absolut inte smutskasta hela psykologkåren, det är ju samma sak som att smutskasta mig själv då jag själv hör dit, dock utan legitimation än så länge men med ca 10 års studier bakom mig, inom beteendevetenkaper, psykologi (kognitiv,social,analytisk,personlighets), neuropsykologi, rehabiliteringspedagogik (och NPF), psykoterapi etc.

Alltså; det FINNS okunskap även hos psykologerna MEN naturligtvis menar detta inte alla psykologer. Och kunskapen just där blir ju bättre hela tiden vilket man inte kan säga om lärarna, där man säger att "visst kan jag detta" för att i nästa ögonblick släppa ur sig ett uttalande som bevisar kunskap lika med noll. MEN det finns undantag där också och de lärare som kan detta är verkligen värda uppskattning.
Men om en specialpedagog säger följande:"Jag har hört att funktionshindret hos barnen med ADHD/AS knappt märks om omgivningen och bemötandet är det rätta" blir man LITE frustrerad, speciellt om detta kommer från skolans enda specialpedagog.

Allting är individuellt: vissa kan detta och vissa kan inte. Och jag vill inte att NI som KAN detta känner att jag attackerar hela mänskligheten, inklusive psykologer, psykoterapeuter, lärare och andra.

Ulla Sarja

Länken ovan skulle leda hit:


Neuropsykiatrisk mediabevakning

Nortelje-tidning om samhällsvinst adhd-projekt
Brott lönar sig inte. Men det lönar sig att hjälpa brottslingar.
Adhd-projektet på Norrtäljeanstalten kan ge en samhällsvinst på 60 miljoner om året.


Det finns cirka 7 000 personer intagna på fängelser och häkten i landet. Mellan 25 och 45 procent av dem beräknas ha adhd.
– Det innebär att mellan 2 000 och 3 000 personer med ett obehandlat neuropsykiatriskt funktionshinder sitter inlåsta och obehandlade. Många av dem har levt i ett konstant utanförskap sedan de var små, säger nationalekonom Ingvar Nilsson.
Hittills har trettio interner som har diagnosen adhd behandlas med den narkotikaklassade medicinen Concerta i kombination med Kriminalvårdens behandlingsprogram på Norrtäljeanstalten. Projektet är världsunikt och har hittills bara pekat på goda resultat.

På uppdrag av kriminalvården har Ingvar Nilsson utvärderat projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv. Resultaten talar för sig själva.
– Projektet kostar högst tre miljoner kronor per år att driva. Om de 30 killarna som har varit med i studien lyckas hålla sig ifrån brott och droger när de kommer ut talar vi om en ren samhällsvinst på strax under 60 miljoner kronor på årsbasis, säger han.
Som den ekonom han är kan ha ge fler räkneexempel.
– Om vi gör ett antagande att tio procent lyckas, tre av trettio, ger det en samhällsvinst på 3 miljoner kronor på årsbasis vilket motsvarar cirka 80 miljoner på 20 års sikt, säger Ingvar Nilsson som kallar adhd-projektet ett skolboksexempel på lyckat samarbete mellan kriminalvården och sjukvården.

Det enda problem han kan se med projektet ligger egentligen utanför projekttiden.
– Den medicinska behandlingen måste fortsätta även när de intagna friges. Kastas killarna ut i utanförskap igen går det illa, säger han.
Under sitt utvärderingsarbete har han personligen gått igenom tre dramatiska skeenden.
– Först blir man glad över framgången. Sedan blir man oerhört vemodig över det lidande som finns bland de här människorna. Sedan blir man oerhört upprörd över att någon tillåter att får ske. Det finns ett enormt moraliserande över den här gruppen, säger Ingvar Nilsson.


Fakta

Projektet är världsunikt och har pågått sedan 2007 bland interner med långa straff och diagnostiserad adhd.
Projektet drivs som en forskningsstudie av Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatriska teamet Huddinge. Hon räknar med att kunna sammanställa resultatet av studien i slutet av 2010.
Anstaltens adhd-avdelning har plats för 12 interner.
Adhd förekommer hos 2-5 procent av befolkningen. Hälften av dem som har symptomen som barn har kvar dem som vuxna.
Var fjärde man och nästan var tredje kvinna som sitter i fängelse beräknas ha adhd. Flertalet av dem har inte erbjudits någon behandling.
Åsa Forsberg