Jag har lyssnat på klippet och förstår vad Paulo Roberto menar. Tror nog att de flesta människor tänker så, för mig är det inte särskilt orginellt. Däremot tycker jag att feminiskmen har blivit ett begrepp, som män ofta skyller på.Feminismen har uppkommit ur ett behov, frågan är vilket?
Grunden för splittringen i familjer bl.a. tycker jag är ide´n om att vi alla ska få göra som vi vill här i livet. Det håller inte i längden. Vi behöver varandras stöd, när vi inte orkar själva.
Barn kan ofta vara grymma. De väljer den förälder, som av olika orsaker sätter sin prägel på dem. Det kan vara av fel orsak ett barn blir lojalt mot sin förälder.Det kan handla om ekonnomisk hjälp tex. Barnet kan föredra den med den största plånboken- och fortsätta göra det resten av livet.
Här i Sverige ser man inte ofta till folks andlighet och inre värde, utan man ser hellre det yttre glänsande skalet.
Det är i alla fall min erfarenhet.
Sen tror jag att hatet man känner, när man blivit orättvist behandlad i en vårdnadstvist, kan framkalla ytterligare problem. Livet är inte rättvist på något sätt. När vi inser det, blir det en chock. Vi har inga garantier, fast vi så gärna skulle vilja och de som gnäller högst, blir oftast hörda som sanningssägare. Det behöver inte vara så.Den som tiger still, kan vara den som får ta de hårda smällarna. Att skaffa barn, är inte alltid en lycka. Det kan vara en olycka också.
Hur ska man få rätsida på familjeproblem? Det finns ingen Gud, det finns ingen släkt, det finns inga vänner, när man som bäst behöver dem.
Vi har bara oss själva. Så upplever jag dagens samhälle.
inlägg #13