Jag håller verkligen med dig i ditt resonemang. Fler borde inse att cybervärldens casanovor bara är en stor bevikelse. Man har störst chans att bli verkligt lycklig med någon man träffar via en vän, i konsumkön (risig i håret en söndag), killen i bänken bakom, eller snyggingen på jobbet. Kram på dig

Det är väl den fartblindhet som du beskriver som jag tycker är så trist! Är man en Casanova i verkliga livet har man ju alla chanser att utveckla den förmågan på nätet. Varför nöja sig, när oändliga mängder gräs i olika gröna nyanser hägrar ett par knapptryck bort. Mer, större, bättre...eller bara annorlunda. Haft "äran" att stöta på en och annan under mina, så här i efterhand, naiva försök att hitta någon internet-vägen. Just nu är jag bara lessss!

Det här är egentligen inte ett nytt fenomen. Byt ut Internetdejting i artikeln mot kontaktannonser i press, som har funnit ganska länge och tyvärr har varit något skamligt. Att söka en partner IRL är på något sätt "finare" än via det förhatliga, ytliga nätet. Jag vill påstå att internetdejtingen är en sorts produktutveckling av kontaktannonserna. Det är bara en annan, snabbare kanal.

Träffade min tjej på nätet vi har just köpt hus och ska snart utöka familjen:-)

Hälsningar från din kollega!!!