Att vara tonåring och följa med en tjej hem efter disco var en del av livet under åttiotalet. Man bodde själv hemma hos sina föräldrar, och så gjorde också tjejerna som man följde med.
Man vaknade tidigt på morgonen och ibland lyckades man smita innan man behövde möta föräldrar som undrade vem dottern tagit med hem. Ung och bakfull smet man iväg och undvek de pinsamma stunder som kunde uppstå, och lyckades man kändes det underbart. Vid ett tillfälle gick jag upp en natt och smög naken till toaletten i det okända huset för att slå en drill, bara för att möta en bajsande mamma som satt med olåst dörr i mörkret. Vad säger man i en sådan situation? Ska man stå kvar naken och presentera sig eller be om ursäkt för intrånget?
Många pinsamma situationer utspelade sig under dessa nattliga besök i okända hem med en kanske blivande flickvän, men allra värst måste det varit för den killen som jag hörde om i början på åttiotalet. Han hade följt med en tjej hem och de lyckades smita upp på hennes rum utan att väcka föräldrarna. Festandet hade pågått långt in på natten och innan hemfärden hade det inköpts - som sig bör - nattamat, för att stilla den hunger som uppstår när man är på väg hem efter ett hårt festande och dansande.
Efter en lång mysig stund i sänghalmen med så lite ljud som möjligt för att inte väcka föräldrarna somnade killen in, men bara för att en timme senare vakna av ett magknip värre än han någonsin varit med om. Det gjorde så ont att enda lösningen var att lägga av en rejäl brakfis. Han försökte bedöma om tjejen sov ordentligt, så att det inte skulle uppstå en pinsam situation. Det verkade vara lugnt. Han hade somnat naken och lyfte tyst på täcket för att vända baken mot väggen, och han kände hur allt skulle kunna lösa sig med en enkel fis. Han spände magen lite, kände efter att det var dags, och la av en befriande vädersläppning som var om möjligt till och med bättre än själva kärleksakten som just pågått.
Det var en fantastiskt lindrande känsla och tjejen snarkade fortfarande. Men han var inte riktigt tillfreds, utan magen sa att det var bara halvlek. Alltså dags att lägga av ett bombardemang till. Magen spändes lite, täcket lyftes och baken mot väggen, sedan var det åter dags att...
Detta var första gången i livet han missbedömt vad kroppen försökt säga honom. Istället för ett vanlig magknip med tillhörande vädersläppning, så hade han plötsligt skitit ner hela väggen. Han skrek till, tjejen vaknade, och plötsligt stod både tjejen, killen, och tjejens mamma som hade väckts, och städade upp den pinsammaste situation han varit med om.
På morgonen blev det ingen tyst ivägsmitning, utan när killen kom ner för trappan satt den blivande svärpappan och försökte gömma ett skrattande ansikte bakom Sydsvenskan utan att lyckas så bra. Vad jag vet är killen och tjejen gifta än idag, och man får väl utgå från att de svåraste stunderna i livet ibland kan svetsa samman två människor och bryta isen - kanske lite våldsammare än vanligt. Ordet ångest fick en helt ny innebörd för killen som berättade om denna historia som en nära-döden-upplevelse. Trots det lyckliga slutet på historien så vet jag att killen än idag har magsmärtor då och då, som en följd av att han måste uppsöka en toalett så fort han får känslan av att vädersläppning skulle kunna vara lösningen.
Det är inte lätt att varken vara tonåring eller människa, men kan man bara skratta efteråt och förgylla andras tillvaro när historierna berättas vidare, så blir det bra till sist.
Ha en underbar helg alla Sourzare och njut av den sommar vi har kvar, och skulle ni känna ett litet magknip så ha i minne att det är lite som med Triss - plötsligt händer det!
Angus Liddell, 49 årig gift tvåbarnsfar med mycket livserfarenhet
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
