POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Angela Larsson publicerad 27 jul 2012 kl. 06.00:


Foto: flickr/spatulated (BY CC 2.0)

Barn ska få vara barn, SDU

Barn ska få klättra i träd eller cykla efter skolan, inte sitta inne och oroa sig över sitt betyg.
Vad kul det är att ledarna för olika politiska ungdomsförbund skriver i Sourze! Tycker ni inte? Mäkta intressant. Kul inslag tycker jag.

Allra bäst, hittills, tycker jag är artikeln av Gustav Kasselstrand och Stefan Lundkvist från SDU om att införa betyg från årskurs 4. Är inte det en spektakulär idé? Helt underbar.

Jag menar, varför stanna där? Varför stanna vid att ge 10-åringar prestationsångest och betygshets? Varför nöja sig med att ta ifrån barn allt det vackra i livet som att få vara ansvarslös, leka och bara vara barn, och STANNA där?

Nej, hörni. Jag tycker att vi fortsätter! Jag tycker vi slänger ett par till järn i elden. Vi inför piska i skolorna. Låter varje lärare ha en piska stor som en enorm stock bakom katedern. Beklädd i nitar. Så ska läraren stå och hålla om den när hen hälsar eleverna välkomna till lektionen. På det här sättet skapar vi rädsla i barnens ögon redan innan lektionen startat!

Förstår ni hur betygen i Sverige kommer resa sig, högt till skyarna? Vi kommer toppa all statistik, bli det mest framgångsrika landet när det gäller utbildning, vi kommer till och med spola tillbaka tiden till 1962 då den svenska skolan, enligt Kasselstrand och Lundkvists artikel var den bästa i världen.

Men för att uppnå dessa resultat som de två herrarna så fint önskar, oavsett med eller utan mina sarkastiska förslag, finns en rejäl baksida. Det är den jag försöker lägga ljus på här. Tioåringar ska inte behöva vara annat än barn. De ska inte behöva bekymra sig om skolan på samma nivå som jag i min ålder måste göra på grund av mina betyg. De ska få klättra i träd eller cykla efter skolan, inte sitta inne och oroa sig över att få högsta betyg på ett prov.

Betyg föder också väldigt mycket hets i olika slag. Hets i form av att man tävlar med varann, hets i form av att man stressar och kämpar för att nå resultat som egentligen inte är väsentliga. Tänk tillbaka på de nätter vi alla suttit och egentligen velat sova, men istället läst in talen i våra matteblock för att lyckas på morgondagens prov. Frustrationen som känns hela vägen in i benmärgen, förtvivlan över att man inte har något annat val, för ibland hinner man inte, när man har så mycket annat.

I det Sverige som mina egna barn, om jag får några, en dag ska växa upp i, ska barn få vara barn. Barn blir barn genom kärlek och lek. Inte genom disciplin hård som sten. Det sker genom att lära barn acceptans samt vad som är rätt och fel. Inte genom att sätta betyg.