jo jag tänker på dig oftare än jag erkänner att vi inte kunde sova tillsammans men att du alltid hade huvudet i mitt knä när vi var vakna
vi var fulla och du grät en av alla kvällar
jag var ett substitut du visste att jag var ett substitut du förnekade att jag var ett substitut vi låg med varandra och
ljuset var annorlunda kanske var det gjort av stearin
jag minns faktiskt inte
du är kvar i femtonminuterspromenaden den rosa kyrkan, den stängda biografen, det låsta biblioteket, folktomma gator så när som på en
tant och en väldigt ful hund, du är
fem våningar upp och där sitter en gråsparv
jag förnekar ingenting för att jag inte vill
så enkelt det låter det låter lika enkelt som det är
att glömma är en tidsrymd av försök efter försök efter försök
det var lätt för dig
det är förståeligt. ja, jag förstår. på riktigt.
jag är vackrare utan dig. efter stiltjen kom annan stiltje efter koman och en okänd annans misshandel kedjan av självföraktets självvalda händelser kom
krigaren tillbaka utan att vara en annan krigares krigare
du stred ju aldrig. hur som helst. räknade bara upp gamla slagfält efter slagfält efter frontlinjer.
jag struntar fullkomligt i att du ljög om det mesta, kanske allt, att du återanvände smeknamn, där kommer vi in på substitut igen men mer på dålig fantasi, jag har inte alltid inte brytt mig men du är inte dum i huvudet du förstår vad jag menar. kanske. om du inte fortsatt underskatta mig vilket visserligen är mycket, mycket, ja, högst troligt faktiskt
mitt underliga memorerande av din lägenhet är i alla fall i största grad en större sak än-
eller nej
nej. det är inte sant.
du var den första av ditt slag du var den sista av ditt slag
du var några få ögonblick som doftade snö
jag var självutplånande och patetisk och jävligt jävla modig
lite lycklig alldeles för mjuk.
vet du, någon som alltid bedragit känner till tonfallet man använder mot den bedragna och den bedragna kan då välja att inte låtsas om och fortsätta att göra allt för kärleken att fortsätta delta i tävlingen där hon gett sig in som förhandsförlorare
jag kan inte säga hej då. till mig. hej då till mig.
du är en annan sak men du kommer aldrig få veta.
du tyckte inte synd om mig du tyckte inte synd om dig jag tyckte inte synd om dig jag tyckte inte synd om mig vilket du borde förstått när jag äntligen höll käft
jag hade inget att förlora när du mötte mig
jag förstår inte hur jag efteråt kunde tänka att jag förlorat
hur fan tänkte jag då
ja just det; som någon som fortfarande älskar tänkte jag
Klara Norling, en av dem som aldrig slutar tro på kärleken
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook