dcsimg
Lördag den 25 maj 2013 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Dagens skrivtips: Svenskarnas sexvanor | Nya bränder i Stockholm | Våldtäktsdömd får resning efter 10 år  Börja här!

De missförstådda bokstavsbarnen
Artikel av Eivor Karlsson publicerad 28 jun 2012 kl. 10.12:

ADHD - rätt diagnos?

Det finns många som har en uppfattning om ADHD. För de föräldrar som lever i verklighetens centrum framstår problemen tydligt. Det behövs mer forskning om ADHD och en seriös mediadebatt.
ADHD är en diagnos som ofta väcker diskussion. Ibland en flytande gräns mellan omognad och funktionsnedsättning. Beroende på den aktuella situationen blir ADHD-symtomen synliga.

"Det råder brist på bra studier av olika diagnoshjälpmedel och behandlingsmetoder för ADHD och autismspektrumtillstånd, AST". Det säger Pernilla Östlund, projektledare på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. En första rapport har lämnats till regeringen och två ytterligare är på gång. En rapport om AST och en om ADHD. Båda kommer i höst. "När SBU lämnade sin första utvärdering i början av året till regeringen blev det en mediastorm", säger Pernilla Östlund.

"Det blev ett massivt fokus på ADHD - även om vi redovisade flera andra psykatriprojekt", säger Östlund till tidningen Attention, 3/2012. Hon och experter från projektgruppen satt i flera dagar och svarade på frågor från tidningar, radio och TV.

Den 10 maj kom så Socialstyrelsens statistik om att barn födda sent på året uppvisade en högre risk att få ADHD än barn födda tidigt på året (ADHD kan vara en omognad hos många pojkar).

Samtidigt sattes det igång en debatt om ADHD, diagnossättning, skolan berättar och så vidare, som här i Expressen: Hur säker är en ADHD-diagnos??

Nu vill jag informera om en ADHD-utredning som jag fått ta del av. Det finns inget enkelt test som kan visa om man har ADHD eller inte. För att ställa diagnosen inhämtades istället information från en rad olika håll.

Emma hade en normal utveckling som barn, frånsett att hon var en skrikig flicka som hade svårt att gå ner i varv. Hon kunde få häftiga utbrott. Då skrek hon otröstligt och kunde gömma sig i en garderob utan möjlighet till avledning. Vid senare psykologisk bedömning framkom att Emma ofta låste sig mentalt då hon blev ledsen eller arg. Föräldrarna, som hade fler barn, misstänkte tidigt ADHD och tog, då Emma var tre år, kontakt med BVC-psykolog och BUP. Vid fyraårskontrollen förstärktes intrycket av antingen ADHD eller omognad.

Föräldrarna samrådde med förskolan. Då Emma var närmare sex år fick föräldrarna kontakt med ett neuropsykiatriskt team, NP-team. Där erbjöds man en utredning för kartläggning av Emmas styrkor och svagheter och för eventuellt diagnostiskt ställningstagande. För att genomföra detta planerades först vissa insatser: Först ett samtal med föräldrarna för fördjupad anamnes. Därefter ett hembesök av en arbetsterapeut. En specialpedagog kom därefter till förskolan för att iakttaga Emma i sin förskolemiljö och samtala med förskolelärare. Under besöket på förskolan uppfattade specialpedagogen att Emma var en elev i behov av särskilt stöd. Skolan borde därför få möjlighet att ge Emma stöd genom trygghet, struktur och tydlig inlärningsmiljö samt samtal utifrån specialpedagogiska metoder. Efter det följde ett möte mellan förskolepersonal och NP-teamet. Förskolelärarnas information om Emma finns också med i journalanteckningarna.

Därefter utfördes den psykologiska bedömningen av en psykolog genom en test som omfattade av tre inbokade möten plus en reservtid. Testerna bestod bland annat i att bedöma Emmas förmåga till problemlösning och hennes allmänna utvecklingsnivå. Emma svarade mot de kriterier som bedömdes som ADHD. Efter att alla utförda utredningsdelar sammanställts redovisades resultatet först för föräldrarna och därefter, i detta fall, för förskolepersonalen.

Emma, född i december och idag sju och ett halvt år, har nu gått ut första året i grundskolan. Hon har mognat. Hon får inte lika ofta okontrollerade utbrott. Emma, tidigare tydligt rymningsbenägen, har under sitt första skolår bara rymt en gång från skolan. Men i skolan märks hennes koncentrations- och inlärningssvårigheter. Nu har Emma fått en MP3-spelare med hörlurar och TV-brus som är bra för barn med ADHD.

Hon får viss resurshjälp vid inlärning och första skolåret har gått hyfsat. Emma har gått i en halvklass som nu slås samman till helklass. Då blir det 33 elever. Påfrestningarna och intrycken för Emma ökar därmed. Graden av svårigheter när det gäller ADHD varierar kraftigt. Emma har fått en, som det förefaller, adekvat diagnos. I varje fall utifrån de kriterier som finns idag.

Intresset för diagnosen ADHD kommer fortsatt att vara stort. Inte minst från medias sida. Då är det viktigt att media inte ägnar sig åt spektakulära rubriker och gissningar utan seriöst sätter sig in i problematiken. Från olika håll. Inte minst för de som fått diagnosen och deras anhöriga.



Bookmark and Share

Eivor Karlsson, Intr av samhällsfrågor, främst sociala frågor.


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: flickr/Pierre Andersson (BY CC 2.0)

Ungdomarna ropar på hjälp
Kan de senaste händelserna i Stockholms förorter vara symtom på ett samhälle som har misslyckats med att skapa förutsättningar för att ungdomar ska uppleva trygghet, framtidshopp och livsglädje?

 Raphael Mabo

POLITIK & SAMHÄLLE
Henry Bronett
Foto: Anders Kronborg

Vem är vår fiende?
Våldet och förstörelsen visar att det krävs ett politiskt ledarskap som med tydlighet och konsekvens vill gå i bräschen för vad som gäller, och förstår att stärka demokratiska värden i samhället.

 Henry Bronett

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: Balazs Czitrovszky

Vikten av riktning och mål
Den så kallade jobbpolitiken måste åtföljas av långsiktiga sociala och samhällsmässiga mål. Annars kommer strategin att förgöra sitt syfte.

 CV Reimers

POLITIK & SAMHÄLLE
Husby
Foto: flickr/schmilblick (BY CC 2.0)

Skotten i Husby
Det är skamligt att svensk polis inte klarar vad deras kollegor i andra länder klarar - att använda icke dödligt våld.

 Fredrik Hansson

Lördagskrönikan SARA

Sara Abdollahi

Vem får vara med i Coca Colas gemenskap?
Personligen ser jag inget värde i att ha mitt namn på en flaska av ett företag som Coca Cola. Men jag förstår de människor som tycker att Coca Colas bojkott av namnet Mohammed är stötande.

 Sara Abdollahi

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: Cecilia Johansson

Tvinga inte människor med psykisk ohälsa tillbaka till jobbet
Om du brutit benet behöver du gips och stöd först innan du får gå fritt igen - inte någon som säger att du ska hoppa häck istället.

 Ingrid Oscarsson Ling

POLITIK & SAMHÄLLE

Foto: Andrey Okonetchnikov

Medelklassen i Moskva
Livet börjar likna det tsaristiska Ryssland med en sysslolös överklass och en fattig underklass.

 Yngve Karlsson

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Eivor Karlsson

Publicerad:
28 jun 2012 kl. 10.12

Skriv ut artikel


1122 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 3,8 / 6 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
De missförstådda bokstavsbarnen
Relationen ADHD - kriminalitet ytterligare bekräftad
Carl Olof Schlyter

Det krävs en by för att fostra ett barn
Anja Wikström

Bokstavsbarnen behöver satsningar - nu
Victoria Qvarnström

Kriminella med ADHD önskar de hade fått hjälp som barn
Ylva Ginsberg

Jan Björklund blundar för barn med särskilda behov
Anki Sandberg

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Följ pengarna och hitta källan till de nyheter vi konsumerar
Roger M Carlsson

Jesus och Buddha
Jan Wiberg

Jag saknar min mormor
Pia Isaksson

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
Ungdomarna ropar på hjälp
Raphael Mabo

Vem är vår fiende?
Henry Bronett

Vikten av riktning och mål
CV Reimers

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
Utförsäkringarna och dess dystra konsekvenser
Eivor Karlsson

Skolan missar elevernas hälsa
Eivor Karlsson

Kvinnojourerna - jämställdhetens yttersta utpost
Eivor Karlsson






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR





Upplevelsepresent.se