 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Leif Karbelius
publicerad 5 maj 2012 kl. 06.00:
Foto: flickr/Pink Sherbet Photography (BY CC 2.0)
Barnmisshandel i Guds namn
Ett antal tragiska barnamord har kopplats samman genom förekomsten av ett visst föremål på samtliga brottsplatser; en bok som förespråkar barnaga i Guds namn.
"För att förstärka effekten måste varje slag orsaka smärta, och den högsta smärtan kan man åstadkomma på den nakna huden där känslonerverna är lokaliserade. Ett slag där kommer att orsaka en tillfredsställande och kännbar smärta... Välj rätt verktyg med utgångspunkt från barnets storlek. För barn under 1 år räcker det med en videgren, 25 till 30 cm. lång och ca. 0,5 cm. i diameter. Ibland måste man emellertid söka andra alternativ. En linjal på 30 cm., eller en motsvarande träspade, kan vara ett godtagbart val. För det större barnet används med fördel ett bälte eller en kraftigare trägren."
När detta är sagt, och ett lämpligt instrument har utvalts, så gäller det att slå till dess att barnet "visar tydliga tecken på att det är totalt nedbrutet." Fältropet bör alltså vara: "Defeat him totally!" Skulle det nu till äventyrs vara så att barnet faktiskt hörsammar dina förmaningar och tillsägelser strax innan det att riset plockas fram, men ändå i ditt tycke något för sent, "så slå honom ändå". För den goda sakens skull, så att säga. Ett slag för mycket är bättre än inget slag alls. Kom ihåg: "Om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket".
Boken, Barnaboken om man så vill, To train up a child - ur vilken ovanstående citat är hämtade - publicerades hösten 1994 av makarna Michael och Debbie Pearl, Pleasantville, Tennessee. Michael Pearl är missionär, pastor, evangelist och, otvivelaktigt, en kristen fundamentalist. En av gräsrotsaktivisterna i den kristna amerikanska högerrörelsen, "the right-wing Christians". Ideologin, och teologin, bakom den rekommenderade barnmisshandeln är den sedan många generationer bakåt i den evangeliskt-kristna kyrkan uttalade uppfattningen att betrakta den grova agan/misshandeln som ett hälsosamt korrektiv, ett utomordentligt hjälpmedel, för att på det bästa och mest tidsbesparande sättet piska både arvs- som verksynd ur de stackars barnakropparna. I realiteten, och som praktisk handling, att jämföra med en ordentlig mattpiskning. Helt i överensstämmelse med de råd som den tyske prästmannen J.J. Rambach redan på 1700-talet gav i sin Barnabok angående uppfostran. För övrigt en i Sverige på den tiden väl spridd skrift: "Gud har givit föräldrarna ris i händerna till att rensa själen från odygder på samma sätt som man slår orenlighet ur kläder. Slå honom då till dess han skriker: nej, nej, pappa, nej, nej..." Men låt inte detta hindra er, utan fortsätt att prygla honom med slag som förorsakar "kännbar smärta" (se artikeln Att tämja ett barn).
Sett ur det perspektivet kan alltså makarna Pearls aggressiva uppfostringsmetoder tolkas som ytterligare en länk i en obruten evangelisk-kristen kedja av brutal barnmisshandel. Varför just Pearl's Barnabok To train up a child har uppmärksammats och skapat en relativt livlig debatt i USA om barnaga etc. beror ytterst på ett antal uppseendeväckande och tragiska mordfall på barn där kopplingen mellan de olika brottsplatserna har varit förekomsten av ifrågavarande bok, alltså Pearl's To train up a child. I mars 2006 fälldes Lynn Paddock i North Carolina, Johnston County, för mord på sin 4-årige son Sean. Seans rygg var täckt av ärr efter omfattande misshandel, men den direkta dödsorsaken var kvävning efter att ha blivit hårt lindad i filtar. Även det, vilket senare framkom, en form av bestraffning för olydnadsbrott. Modern var övertygad om att hon handlat rätt eftersom hon hade rådfrågat och införskaffat litteratur från makarna Pearls auktoritativa bokutgivning i ämnet.
2010, i Paradise, Kalifornien, dog 7-årige Lydia Schatz av svårartad vävnadsutmattning på grund av ihållande och långvarig misshandel. Hon kunde pryglas i timmar åt gången med pauser endast för regelbundna och salvelsefulla bönestunder. Även här, givetvis, stod Pearls böcker i högsätet, och främst då To train up a child, vars instruktioner och bud verkställdes med religiös hängivenhet.
I maj 2011 var det dags igen. En 13-årig flicka, Hanna Williams - Sedro-Woolley, Washington - hittades död på gårdsplanen utanför sitt hem. En regndiger och kall dag. Naken, utmärglad, och med ansiktet dränkt i en vattenpöl. Vid obduktionen visade det sig att hennes unga kropp var märkt av både läkta och färska sårskador efter en osedvanligt brutal misshandel som måste ha utspelat sig under en längre tid. Bland annat ärr, efter vad som konstaterades, från slag med den typ av plastslang som rekommenderades av makarna Pearl då barnet av en eller annan orsak gjorde sig skyldig till grov olydnad. Enligt senare vittnesmål hade modern också vid upprepade tillfällen högt prisat makarna Pearls rådgivning i frågor rörande barnuppfostran. I detta religiöst uppskruvade skräckscenario förekom det att Hanna låstes in i en liten kammare dagar i sträck. Utan mat, och med det lilla rummet dånande av skrällande lovsånger varvade med högstämda predikningar ur bibeln till Guds ära.
Fortsättning följer.
|