 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Åsa Welin
publicerad 10 feb 2009 kl. 11.21:
andas
hur ska jag kunna andas, när du inte längre gör det
- bara du tar det lugnt och andas, så kommer det här att gå bra
visst, andas, hur fan ska jag kunna det, då hela bröstkorgen är intryckt
känner hur bröstkorgen drar ihop sig igen och jag börjar krampa
- titta på mig, lyssna, andas med mig nu, ta ett djupt andetag,
så här
och andas ut
- jjjjjajajajaaaa kkkkkkakkakakakakankan inte inte inte
- jodå du kan visst
- nnnnnänänänänännnnä
andas ryckigt
-lugn åsa, andas, du måste försöka andas, det går inte annars
- mmmmmemememememenmenmen dddddeetdet ääääärärärär jjjjjuuujujuju ddddddeededede jjjjjjajaja ssssssägsägsägerrrr
känner hur armar och ben domnar bort mer och mer
- vad är det som gör att du inte kan andas, ta den här påsen nu och försök andas i den
va faen, jag spyr ju i den, vad ska jag med en jävla papperspåse till när jag inte kan andas?
- jag förstår att det känns fruktansvärt och helt overkligt, och det är helt normalt att känna, reagera som du gör nu... men snälla åsa försök att andas... ta ett djupt andetag, andas in...
men hela kroppen darrar nu och fastän ni två håller i mig, så känns det som om jag snart ska sprängas och studsa ur sängen, jag är livrädd för fan
- jjjjjjjajajajajaja vvvvvvvvivivivivillvillvillvill iiiiiiininininttttttetetetete dddddededede hhhhhhähähähärhärhär
det blixtrar i huvudet och jag har ingen känsel alls snart i kroppen förutom bröstkorgen och hjärtat, som värker
- nej, jag förstår åsa, din älskade är borta och han kommer inte tillbaka, det är så fruktansvärt tragiskt, jag förstår att det känns overkligt när det går så fort, men du lever och är här...
|
