 |
SPORT
Artikel
av Göran Langevi
publicerad 8 jan 2010 kl. 09.38:
Zlatan förtjänar inte Jerringpriset
"Inget ont om Zlatan - han har mognat som människa och verkar mycket sympatisk - men om man tror att ett landslags framgångar beror på en enda spelare så är man antingen lätt okunnig - eller också är man sportjournalist!"
Fotboll är en sport som fascinerar, tjusar och väcker känslor världen runt. När det gäller fotboll talar vi inte om hundratusentals entusiaster - här handlar det om hundratals miljoner människor som lever med denna sport! För oss som förstår fotboll handlar det inte om 22 människor som springer omkring på en gräsmatta och sparkar på en rund tingest för att få in den emellan två stolpar och under en ribba. Det är mycket större än så! Man brukar tala om "det gröna fältets schack", och som en hyfsat duktig schackspelare så vet jag precis vad man menar. En positionsförändring på mittfältet eller i backlinjen kan avgöra en hel match. Fotboll är en konstart, fullt jämförbar med musik, film eller teater eller vilken annan konstnärlig utövning som helst. Fotboll är en sport som är utvecklad näst intill fulländning!
Anledningen till att jag skriver den här artikeln är emellertid inte att jag sitter klistrad vid TV:n och tittar på spanska, engelska eller italienska ligan vid den här årstiden. Jag föredrar att se längdåkning på skidor, skidskytte, alpin skidåkning, ishockey eller handboll som är typiska och intressanta vintersporter. Jag är en total sportfåne!
Nej, anledningen är att min yngsta dotter skall åka till Sälenfjällen och åka skidor den sista veckan i januari. Och när vi började leta bland skidor, pjäxor och diverse tillbehör, så hittade hustrun av någon outredd anledning ett exemplar av Aftonbladet daterad den 8 juni 2002 och jag började läsa i tidningen. Då gick fotbolls-VM av stapeln i Japan/Sydkorea och Sverige hade precis besegrat Nigeria med 2-1 och lyckan var stor i hela Sverige - speciellt på sportsidorna. Vi höll på att vinna den så kallade "dödens grupp", vilket vi så småningom också gjorde genom att spela oavgjort med Argentina i den sista gruppspelsmatchen. (Jag skriver "vi", eftersom jag identifierar mig med det svenska laget).
De stora hjältarna vid det tillfället hette Fredrik Ljungberg, Henrik Larsson och Anders Svensson. Med dessa spelare gick Sverige till kvartsfinal och var ytterst nära att gå till semifinal. Jag erinrade mig också VM i USA 1994, då Sverige lyckades ta en bronsmedalj i världens utan jämförelse största sport. Den gången hette de stora hjältarna Martin Dahlin, Tomas Brolin, Kenneth Andersson och Tomas Ravelli. Även om fotboll är en lagsport så är det ändå några som blir mer ihågkomna än andra. Och jag kom ihåg VM 1958 då Kurt Hamrin, Nacka Skoglund och Agne Simonsson tillhörde våra idoler och Sverige tog silver i finalen mot Brasilien. Jag känner även till att Sverige tog ett VM-brons i Rio 1950 - då Kalle Svensson från Helsingborg fick namnet "Rio-Kalle" och jag vet också att Sverige erövrade ett OS-guld med bland annat. bröderna Nordahl 1948 i London! I alla dessa turneringar uppträdde Sverige som en näst intill fulländad lagmaskin.
I dag är läget något annorlunda. Sverige har misslyckats med att ta sig till VM i Sydafrika då man förlorade två raka matcher mot Danmark. Men det är inte den stora katastrofen - för det är egentligen ganska naturligt för en liten nation som Sverige att inte få delta i alla stora turneringar. Den stora katastrofen är att Zlatan Ibrahimovic är tveksam till att fortsätta i landslaget! Denne Zlatan som helt plötsligt avgör hela Sveriges fotbollsframtid. Allt enligt sportjournalisterna! Själv är jag inte ett dugg bekymrad, eftersom jag vet att ett lag är ett lag och aldrig beroende av en enskild spelare. Tvärtom kan det vara så att en alltför stor stjärna kan skada kollektivet. Och kollektivet är som regel viktigare än individen. Inget ont om Zlatan - han har mognat som människa och verkar mycket sympatisk - men om man tror att ett landslags framgångar beror på en enda spelare så är man antingen lätt okunnig - eller också är man sportjournalist!
I dag satt jag och lyssnade på några av Sveriges mest framstående sportkrönikörer som tyckte att skidskytte är en liten udda sport som egentligen inte förtjänar så mycket uppmärksamhet. Om jag varit på plats kunde jag upplyst dessa krönikörer om att det är en idrottsgren som är oerhört populär på kontinenten och den absolut populäraste sporten i Europas folkrikaste land Tyskland. Även när Tyskland vann VM i fotboll utsågs i detta fotbollstokiga land två skidskyttar till de populäraste idrottsmännen. Det visste inte krönikörerna och inte bryr de sig väl heller. De funderar nog på den annalkande katastrof som kommer att drabba Sveriges landslag i fotboll om inte Zlatan ställer upp.
Personligen tror jag att skidskyttets Helena Jonsson kommer att få Jerringpriset i år - det finaste pris man kan få, eftersom det är svenska folket som röstar fram vinnaren. Men jag blir inte ledsen om simmerskan Sara Sjöström eller cyklisten Gustav Larsson får det heller. Om däremot Zlatan Ibrahimovic skulle få priset så tycker jag att det är fel - han som inte ens vill ställa upp för landslaget!
Aftonbladets ledare hade för övrigt den 8 juni 2002 rubriken "Småfifflaren kapar åt sig hela makten". Det handlade om Chirac i Frankrike. Annars var det bara mord, olyckor och annat elände - precis som vilken annan vardag som helst.
|
