Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Fredrik Rosvall
publicerad 12 maj 2009 kl. 11.46:
World Trade Center sprängdes
Nio internationella forskare, inklusive danske kemisten Niels Harrit, konstaterar att flera ton högteknologiska sprängmedel användes för att spränga de tre World Trade Center-skraporna.
Det har tagit nästan två år att färdigställa studien som sammanfattar och utreder förekomsten av sprängämnen i resterna av de tre byggnaderna, det vill säga tvillingtornen och den 47 våningar höga World Trade Center 7-skrapan som föll samma dag.
Steven Jones är professor i teknisk fysik och en av författarna till artikeln som publicerats i The Open Chemical Physics Journal. Det var han som först undersökte stoftet från WTC och fann nanotermiten i det. Efterhand har andra ingenjörer och vetenskapsmän satt sig in i frågan, även i Norden. Niels Harrit är lektor i kemi vid Köpenhamns universitet och medförfattare till artikeln. En gång i månaden föreläser han om den tredje skyskrapan, WTC7, som rasade på eftermiddagen efter tvillingtornen. Att den 47 våningar eller 186 meter höga byggnaden plötsligt totalkollapsade på sju sekunder har varit en ögonöppnare för honom och många andra. Han betonar, under föreläsningarna, nanotermiten, ett kemiskt ämne av högteknologiskt slag som kan användas vid rivningar av stålkonstruerade höghus och han och medförfattarna menar att flera ton av det använts för att spränga WTC-komplexet.
Termit är en blandning av aluminium och olika metalloxider. Det uppfanns 1893 och har bland annat använts för svetsning av järnvägsspår och i brandbomber. När ämnet reagerar utvecklas en enorm värme och dessutom bildas järn med en temperatur på uppåt 2 500°C. Detta järn kan då smälta annat järn och därmed kapa bärande strukturer vid rivningar.
Nanotermit är en nyare uppfinning och innebär att partiklarna är mindre och att höga temperaturer uppnås fortare. Det innehåller mer energi än dynamit och kan användas som raketbränsle. Nanotermiten kan också blandas med andra ämnen och bli till mycket effektiva sprängämnen.
De största av de röda och grå partiklarna oreagerad nanotermit som påträffats i materialet från Ground Zero mäter nästan 1 mm och kan ses med blotta ögat.
Forskarna antar att ämnet använts både för att smälta och för att spränga bärande strukturer och det förklarar då den smälta metall som rann ut från det södra tornet minuterna före kollapsen. När husen sedan sprängdes utlöstes enligt forskarnas teori en serie noggrant koordinerade explosioner.
Artikelförfattarna uppskattar att mellan 10 och 100 ton nanotermit använts och utesluter därmed det att sprängämnena skulle kunna ha fraktats ombord på flygplanen. De måste redan ha varit riggade i byggnaderna.
I den vetenskapliga artikeln varken kan eller vill man dra några slutsatser om hur eller av vem sprängämnena placerats i byggnaderna. Om man efterlyser något så är det en ny oberoende undersökning av omständigheterna som omger attackerna den 11 september 2001.
I Danmark får Niels Harrit representera upptäckten i nyhetssändningarna och såväl vetenskapliga tidskrifter som de största dagstidningarna skriver om det.
Även om dessa uppgifter kanske slår ned som en blixt från klar himmel för en svensk läsare, så har höga röster länge höjts världen över i hopp om att få till stånd en ny oberoende undersökning av vad som verkligen hände den ödesdigra dagen.
Tiotusentals arkitekter och andra ingenjörer, akademiker, piloter, brandmän och ögonvittnen ingår i kvalificerade intressegrupper inom den så kallade 9/11 Truth-rörelsen och betydligt många fler deltar som lekmän.
Niels Harrit understryker i en lång nyhetsintervju på danska TV2 att det nu inte längre går att blunda för det vetenskapliga faktum att komplexet sprängdes: "Vi har funnit det. Det är oreagerad termit", konkluderar han.
Ännu är det för tidigt att bedöma följderna av den laddade artikeln.
Fredrik Rosvall, Frilansskribent och översättare
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
