Artikel av Malin Dunfors publicerad 24 nov 2010 kl. 11.40:

Kristen Stewart i Welcome to the Rileys

Welcome to the Rileys - drama utan moralpredikningar

Welcome to the Rileys är ett lågmält men starkt drama om att tappa bort och hitta varandra, att våga ta "a leap of faith" och att slänga bort allt känslomässigt skräp vi bär omkring på.
Betyg: VG
Titel: Welcome to the Rileys
Genre: Drama
Regi: Jake Scott
Manus: Ken Hixon
Musik: Marc Streitenfeld
Medverkande: James Gandolfini, Melissa Leo, Kristen Stewart, David Jensen m.fl.
Speltid: 110 min

Ända sedan Doug (James Gandolfini) och Louis (Melissa Leo) tonårsdotter omkom i en bilolycka för åtta år sedan, har paret glidit ifrån varandra. Ett äktenskap på 30 år på väg mot sin undergång. Louis lider av panikattacker och har inte lämnat huset på åtta år. Doug, å andra sidan, klarar inte av att vara hemma. När han en dag besöker sin dotters grav och ser att Louis beställt en gravsten åt dem också, med namn och födelsedatum ingraverade, får han nog.

"Jag är inte död än" konstaterar han till Louis och beger sig till New Orleans på en affärsresa. Där träffar han 16-åriga Mallory (Kirsten Stewart), som jobbar på en lokal stripklubb. Hon väcker faderskänslor hos honom och han beslutar sig för att stanna kvar i Louisiana på obestämd tid, vilket får Louis att trotsa sina sociala fobier och även hon bege sig söderöver...

Gandolfini personifierar den deprimerade Doug, som känner betydigt mer än han får utlopp för, och framförallt när Mallory lockar fram livslusten hos honom igen - är hans gestaltning som bäst.

Kirsten Stewart som envist förknippas med Twilight-filmerna kan betydligt mer än så, vilket hon redan visat i bland annat "Into the Wild". Scenerna mellan hennes skadeskjutna rollfigur Mallory och Gandolfinis sökande Doug är i sig en anledning att se den här filmen.

Fast vi ska inte glömma Melissa Leo. För svenska tv-tittare syntes hon senaste som John Goodmans fru i tv-serien "Treme" (även den utspelar sig i New Orleans). Louis skulle ganska lätt kunna bli en riktigt påfrestande rollfigur, ett emotionellt kontrollfreak ut i fingerspetsarna. Leo gör henne mänsklig och spelar henne med betydligt mer humor än man skulle kunna tro.

Mallory är den person som det är svårast att få grepp om, men så handlar Jake Scotts drama trots allt inte om henne, utan hon blir en bakgrund mot vilken Dougs och Louis äktenskap utspelas.

Tack och lov levererar inte Scott några moralpredikningar på slutet, det finns tillförsikt och mycket att fundera på när ridån går ner. Med andra ord, ett festivaldrama när det är som bäst.

Läs mer om filmfestivalen