POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Ayla Irebring publicerad 16 mar 2012 kl. 06.00:


Foto: flickr/Mikael Miettinen (BY CC 2.0)

Vuxna som vill plugga vidare riskerar stängas ute

Vill du studera vid universitetet? Då är det bäst att du tar beslutet tidigt. Nya reformer försvårar för den som vill läsa vidare senare i livet.
Under hösten 2011 blev den nya gymnasieskolan verklighet. Här kan eleven välja mellan arton nationella program. Tolv av dem är yrkesförberedande och sex ger högskolebehörighet.

Om man väljer någon av de yrkesförberedande varianterna får man varken den grundläggande eller särskilda behörighet som man behöver för att läsa vidare. I ett så kallat individuellt val går det att välja till vissa kurser som delvis kan ge den behörighet som behövs för högre studier, men om du inte gör det har du inte vad som krävs för högre studier. Du tvingas alltså ta ett ganska stort beslut redan under tonåren.

Att veta vad man vill jobba med, om man vill läsa vidare och vad man i så fall vill läsa kan vara ett svårt beslut att ta. Inte minst om man bara är femton år. Men det finns vissa omständigheter som ofta avgör hur man väljer utbildning. Flera studier visar att den sociala bakgrund du kommer ifrån är en viktig faktor som påverkar vilket program man väljer på gymnasienivå. Och på grund av den nya gymnasiereformen ger det också stora effekter för vilka möjligheter man har att läsa vidare senare i livet.

Det har länge funnits en ambition att skapa mångfald inom högskolan. Beviset på det kan man läsa sig till i högskolelagen där det sedan år 2000 går att läsa att "högskolor och universitet aktivt ska främja en breddad rekrytering". En breddad rekrytering innebär bland annat att se till så att inte bara de elever som kommer från studievana hem fortsätter vidare, utan också de som inte uppmuntras hemifrån.

Och under 1900-talet har också den sociala snedrekryteringen minskat. Studenterna som kommer från hem där föräldrarna inte själva har studerat blir allt fler. Det är en positiv förändring. Men en utveckling som riskerar att stanna upp tack vare den nya skolpolitiken.

Det är viktigt att högskolor och universitet gör vad de kan för att få en mångfald bland studenterna. Men det räcker inte. Den snedrekrytering som går att se vid högre studier börjar mycket tidigare än så. Redan på gymnasienivå spelar social bakgrund in. Forskning visar att barn från akademikerhem i högre utsträckning väljer teoretiska och studieförberedande alternativ på gymnasienivå. Därefter kan man se att de som väljer teoretiska studier i högre grad går vidare till universitet eller högskola.

Om man översätter det till Björklunds nya gymnasieskola
kan man tänka sig att barn från studieovana hem väljer en yrkesförberedande inriktning och därmed riskerar att i vuxen ålder inte kunna läsa vidare för högre studier.

Men det finns ju vuxenutbildningar där man kan komplettera med den behörighet som saknas för universitetsstudier? Visst, Komvux är ett alternativ. Men sedan statsbidraget till Komvux drogs ned med 25 procent har vuxenutbildningen drabbats av nedskärningar. Då kan man fråga sig om alla som vill komplettera sina betyg från ett yrkesförberedande program har möjlighet att göra det?

Och för den som skaffar sig fullständig behörighet till högre studier via Komvux väntar nästa hinder. Den som har kompletterat sina betyg hamnar i en egen kvotgrupp. Och här ska det vara svårare att komma in, enligt utbildningsminister Jan Björklund.

En annan väg att skaffa sig grundläggande behörighet för den som inte lyckats få det under gymnasieåren var tidigare 25:4 - regeln. Om man var 25 år och hade fyra års arbetslivserfarenhet kunde man för ett par år sedan anses vara kvalificerad i vissa ämnen utan att ha betyg i dem. Den regeln avskaffades 2008 av den borgerliga regeringen.

Alla behöver inte läsa vidare till högre studier. Att ha en utbildning från universitetet behöver inte vara ett självändamål. Och det är ingen garanti för ett lyckligare liv. Men om man tar beslutet att läsa vidare i vuxen ålder ska möjligheterna för att göra det finnas. Det är ett val som ska uppmuntras. Så ser det inte ut idag.