Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Jan Brunnegård
publicerad 2 sep 2009 kl. 13.24:
Vilken väg ska Svenska kyrkan välja?
"Vill medlemmarna delta i kampen för kärlek, människovärde och livskvalitet eller vill de bara ha tillgång till det som Svenska kyrkan är specialist på och nästan har monopol på, nämligen dop, vigslar och begravningar?"
"Nära sju miljoner personer i alla åldrar är medlemmar i Svenska kyrkan. Att tillhöra Svenska kyrkan är inte bara en formsak. Du är en del i en tusenårig andlig tradition i vårt land. Du får stödja och delta i kyrkans kamp för kärlek, människovärde och livskvalitet."
Detta säger Svenska kyrkan på sin hemsida. Men är det så folkkyrkans medlemmar uppfattar saken? Vill medlemmarna delta i kampen för kärlek, människovärde och livskvalitet eller vill de bara ha tillgång till det som Svenska kyrkan är specialist på och nästan har monopol på, nämligen dop, vigslar och begravningar? Antalet konfirmationer har dalat trots ett bra samarbete med Missionskyrkan på många håll i denna fråga. Men om man frågar en präst om ceremoniernas innebörd, så får man ett helt annat svar än om man frågar medlemmarna! "Vid dopet får barnet sitt namn", säger folket. "Vid dopet vigs barnet in i kyrkan och församlingen" säger prästen.
Mitt intryck är att folk gärna betalar 3 000 - 4 000 kr per år för att ha garanterad tillgång till för dem viktiga ceremonier. Det är då de kan kalla samman släkten, som numera ofta är spridd över hela landet, ja ännu längre bort. Det kan vara svårt att hitta på bra skäl för släktträffar, men nästan ingen tackar nej till ett barndop eller en vigsel. Vad överträffar en konfirmation under nyutslagna björkar? Tänk att för några timmar få stå i släktens centrum!
Svenska kyrkan som var statskyrka och blev kommunal folkkyrka levererar det folket vill ha för en ringa penning. Därtill är de landets största arrangör av alla slags konserter och är bra på en del annat också, som diakoni och körverksamhet.
Men då denna kyrka inbjuder till bibelstudier, kvällsandakter och retreater för att främja det andliga livet - då blir det glest i bänkarna. Vid nattvardsgång händer det att bara en mindre del av mässbesökarna "går fram". Det händer nog inte i någon frikyrka - där går nästan alla fram.
Jag är uppväxt med nuvarande Missionskyrkan och har haft mycket kontakt med de andra frikyrkorna. Under väckelsetiderna förkunnades nödvändigheten i frälsning undan synden. Detta kan missionspastorn fortfarande förkunna, men med lite mjukare formulering. Men kan kyrkoherden under dop eller vigsel säga att detta är uteslutande en religiös akt där frälsningen är grundtemat?
Alla våra svenska kyrkor är i svår kris, vilket syns på många sätt. Allt för många frikyrkogudstjänster ser ut som pensionärsträffar även där församlingen har rätt många unga medlemmar. Frikyrkorna har hälften så många medlemmar som för 70 år sedan, då jag föddes. Missionskyrkans ungdomsrörelse SMU var en betydande rörelse på hundratals orter, vad finns kvar i dag? Jo ett sammanslaget Ecumenika!
Folkkyrkan har förvisso medlemmar som kommer till ceremonierna, men hur många har behov av det inre församlingsarbetet? Vilka vill i framtiden bli präster i Svenska kyrkan om tonvikten ligger på det ceremoniella medan andakter och bibelstudier försummas? Nästan samma fråga kan nog ställas till SMU:s unga.
Den gamla "Fädernas kyrka i Sveriges land" har ett stort och viktigt val snart. Å ena sidan finns ceremonier, tradition och historia som är viktiga saker. Å andra sidan anden, väckelsen, profetian, bönen, engagemanget för Jesus Kristus. Ska Folkkyrkan överleva som kristen kyrka måste det finnas en bra balans mellan dessa sidor. Vi kan kalla det Ordning och Inspiration. Valet är i mångt och mycket ett personval, vad företräder din kandidat eller lista?
Lästips: Pastor Peter Artman har nyss gett ut en bok där han för en fördjupad diskussion i dessa ämnen.
Jan Brunnegård, Socionom född 1939,socialliberal ,tillhör Missionskyrkan.
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
