Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Göran Langevi
publicerad 21 jun 2010 kl. 10.21:
Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Foto: Emelie Schlyter
Victoria + Daniel = sant
Det regnade öster om Stockholm och det regnade väster om Stockholm. Men inne i Stockholm sken solen - och solen återspeglades i Victorias och Daniels ögon i den omisskännliga lycka som de båda kände. Det var helt fantastiskt!
Kungligheter, ministrar, ambassadörer och andra meriterade personer vandrade på den ljusblå mattan från slottet till Storkyrkan. Kvinnorna tävlade om att överträffa varandra i vackra klänningar och utsökta smycken. Flickkören från Adolf Fredriks musikskola sjöng och Daniel Westlings släktingar spelade nyskriven folkmusik. Solen sken och alla var glada. På gator och torg samlades människor för att få se en skymt av brudparet i den kommande kortegen.
Ärkebiskopen och ytterligare tre kyrkliga dignitärer förrättade vigselceremonin som gick utan komplikationer. Till och med det unga brudnäbbet skötte sig klanderfritt. Och när vigseln var över kom Victoria och Daniel ut på Storkyrkans trappa och på vägen från altaret hade Daniel tappat bort sitt efternamn men i gengäld hade han blivit både prins, hertig av Västergötland och riddare av Serafimerorden. Så fort kan det gå!
De unga nygifta fick sen åka kortege genom Stockholms centrala delar med häst och vagn. Färdvägen kantades av en mängd människor som kommit för att hylla de nygifta. Musiken flödade i hela innerstan med tiotals olika orkestrar, var och en med sitt tema. Solen sken, folket hurrade och Victoria och Daniel sken i kapp med solen. Totalt uppskattade man antalet åskådare till en halv miljon människor. Det var fest i Stockholm!
Efter resan med häst och vagn fick de nygifta åka båt med skeppet Vasaorden som roddes i jämn och perfekt ordning upp till slottet där kungen och Silvia tillsammans med Olle och Eva Westling tog emot paret.
Efter en kissepaus (?) på tio minuter rullade programmet vidare med mottagandet av hyllningar från balkongen på slottet där Victoria på sitt vanliga charmiga sätt tackade för allt det stöd hon känner från det svenska folket. Och sen blev det så småningom dags för middag i slottets rikssal med fem hundra inbjudna gäster.
Maten och de av kungen utprovade vinerna var naturligtvis förnämlig - fattas bara annat. Men det bestående minnet från bröllopsmiddagen är de tre tal som jag råkade höra: Kungens tal, Olle Westlings tal och prins Daniels tal.
Kungen överraskade med att erinra om att det även var hans och Silvias bröllopsdag. För 34 år sen vigdes de och han tackade sin hustru för det stöd och den hjälp hon utgjort under dessa år och den uppskattning han känner för henne. Han överlämnade en ros till en till synes mycket överraskad och glad drottning. Kungen vände sig sedan personligen till Victoria såväl som Daniel och gratulerade dem till deras äktenskap på ett mycket fint sätt. Han tackade speciellt för att han och drottningen fått tillfälle att lära känna Daniels familj.
Näste talare som jag hörde var Daniels pappa Olle Westling. Naturligtvis grattade han också brudparet och i hans tal framkom en mycket varm uppskattning av såväl sonen som kronprinsessan Victoria och även en uppskattning av den kungliga familjen i dess helhet. Det märktes att det inte var första gången han stod i talarstolen.
Daniel höll sedan ett tal som jag tyckte var helt underbart. Inledningsvis på engelska där han berättade om hur Victoria inför en månadslång resa till Kina satt uppe hela natten och skrev 30 kärleksbrev till honom - ett för varje dag hon skulle vara borta. Han skojade om att han vid första kyssen inte förvandlades från en groda till en prins. Han tackade kungen och drottningen för ett varmt välkomnande i familjen och han slutade med att "störst av allt är kärleken". Det var rörande och vackert och det märktes att det gick rakt in i hjärtat på hans nyblivna hustru. De närvarande gästerna belönade honom med en minutlång applåd.
Sen blev det tårtätning - hur man nu kan klämma i sig tårta efter en fyrarättersmiddag. Men tårtan var under alla förhållanden byggd i elva våningar och 3,3 meter hög, vilket tydligen slog ut den hittills största tårta som förekommit på ett kungabröllop (i Norge). Därefter förflyttade sig hela det inbjudna sällskapet till Vita hallen, där Victoria och Daniel visade att de övat flitigt på bröllopsvalsen och där dansgolvet ganska snart fylldes av glada gäster.
Sammanfattningsvis var bröllopet en helt fantastisk tillställning! Ett festinslag i vardagen som borde tilltala varje invånare i det här landet. Men det mest bestående minnet av denna dag är trots allt Victorias och Daniels så uppenbara lycka och kärlek till varandra. Det riktigt lyste om det här paret!
Göran Langevi,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
