 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 27 apr 2010 kl. 11.20:
Vi måste våga sätta gränser för ligisterna
"Varför ska ett daghem flyttas för att ge plats åt ligister, när man kan tillsätta vakter som håller ordningen? Problemet är att det är 'fult' i Sverige att behöva ta till drastiska metoder."
Nicklas 13 år, klass sex, vågar inte gå till skolan. Han har blivit sexuellt trakasserad och knivhotad av en kille i klass sju i en skola i en mellansvensk stad. Antagonisten har varit avstängd från skolan ett tag, men kommer nu tillbaka igen och Nicklas vågar åter inte gå till skolan. Han vägrar. Föräldrarna frågar skolan, om det är Nicklas som ska byta skola eller den elev som trakasserat honom. Rektorn säger att hon inte kan stänga av eleven som hotat Nicklas, eftersom vi har skolplikt i Sverige.
Då undrar jag; har man inte ganska stor makt som rektor i Sverige, eller är man totalt hjälplös? Som rektor skulle jag nog skydda mina elever, kosta vad det kosta ville. Säkerligen skulle det bli billigare i längden.
Ett daghem i södra Sverige har fått stänga och flytta alla barnen, eftersom personalen är rädda för ungdomar som slänger in påtänt papper i brevinkastet, kastar in stenar, skräpar ner på gården och ritar på väggar.
Jag efterlyser mod och förmåga att lösa uppkomna situationer inom den offentliga sektorn i Sverige! Varför ska ett daghem flyttas för att ge plats åt ligister, när man kan tillsätta vakter som håller ordningen? Problemet är att det är "fult" i Sverige att behöva ta till drastiska metoder, så tolkar jag det i alla fall. För mig är det självklart att man borde ta till de medel som behövs i en krissituation, det vill säga hyra in personal utbildad för att hålla vakt och skydda liv, i det här fallet. Det är inte slöseri med pengar på något sätt!
Vill få de här ungdomarna att sluta begå brott, måste man ta dem på allvar och låta dem få andra mer uppbyggliga intressen och ge dem bra platser att fördriva tiden på, som ungdomstillhåll med vettiga sysslor anpassade till ungdomar i ett modernt samhälle. Ingen borde kunna protestera mot det här enkla förslaget.
På tunnelbanan i dag satt ett gäng killar i 13- till 14-årsåldern. Där sitter även resenärer på väg hem från jobbet, som är tvungna att lyssna på högljutt tal, skrik och sångkörer från dessa killar, som inte tar någon som helt hänsyn till andra människor på tåget. Alla tiger, men vänder sig om och ser efter vad de gör.
Jag jobbar i en skola där jag i går fick en kudde slängd i ansiktet. En kille hade lyckats ta sig in i ett låst rum, antagligen med nycklar som han stulit från en annan lärare. "Stick härifrån" sa han till mig och sen frågade om de andra sett att han kastat en kudde på mig. Ingen sa att de hade sett något, därför att de var rädda för eleven! Störande elever, som den här, ljuger, stjäl och klarar sig undan utan straff. Sånt gör att man känner sig kränkt, så jag stängde verksamheten den dagen.
I dagens skola behöver vi vakter, anser jag. Det är inte fult att se till att alla har en trygg miljö.
Inga klockor ringer när barnen ska gå in, utan de ska fatta själva vad klockan är, fast ungdomarna för det mesta inte bär klocka. Nu börjar emellertid små bjällror eller handplingklockor av annat slag ljuda från de trötta fröknarna. De vill ha lite mer ordning. De vill ha lite mer ramar. De vill ha lite mer trygghet i arbetet. Jag tror att andra tider stundar, men det går sakta.
Bättre ramar för våra verksamheter och mer intresse för vår allmänna välfärd, borde vara prioritet nummer ett här i Sverige.
|
