Den tilltänka FRA-lagen i nuvarande form fick inte passera i riksdagen och är åter skickat på remiss till tunga instanser. Fler av dem har redan gjort tummen ner eller uttryckt oro i olika grad mot den, varför jag inte tror att de tar i den ens med tång på ett bra tag, även om den kommer igen kompletterad med en Integritetsombudsman. Riksdagsledamöternas No pasaran har gett oss alla en viktig respit och ska inte förringas, som en del skribenter här tycks göra.
Jag för min del avser att svära i kyrkan och argumentera att det behövs en FRA-lag; du som får nervsammanbrott av sånt kan klicka vidare redan nu. Jag tycker förvisso att vi behöver en FRA-lag som har bättre integritetsskydd, men ändå. Det smärtar mig att se att så många fattar så lite om en så viktig sak.
De som propagerar mot en FRA-lag tycks ha fallit i ide strax före 9/11 och vaknat precis idag. Tror vi verkligen efter 9/11, de efterföljande bombdåden runtom i Europa, samt hoten mot svenska konstnärer, att terrorismen är inbillad!?
Många tycks helt enkelt ha missat helt att även terroristerna har klivit in i postmodernismen. När ordet "terrorist" myntades först i Ryssland på 1800-talet så förfogande den ryske anarkisten på sin höjd över en handgranat, som han hoppades skulle få lyckoträff på och döda tsaren och hans familj. Han var medlem i en elitistisk adelsklubb vars medlemmar kunde räknas i ena handens fingrar och kunde ibland - som ryska tidningar från den tiden kunde beskriva - tas i örat mitt i staden av laglydig far till herrans tukt och förmaning, till polisens glädje och kamraters löje. Eller så kunde hans fästmö hota att bryta förlovningen och få honom på bättre tankar.
Den islamistiska terroristen idag är ett helt annat fenomen. Han - ty det är oftast han - vill inte döda tsaren för att befria medborgarna utan så många medborgare som möjligt, dig och mig och våra barn inklusive, för att straffa oss alla. Hans syfte är inte att medborgare ska kunna bilda autonoma kommuner och utöva fri sex, utan att uppnå världsherravälde för sin trosuppfattning.
Han är ofta född i Väst och/eller har fått smaka på västerländsk utbildning, är mångspråkig, IT-mångkunnig och politiskt enögd. Han lider av samma mindervärdeskomplex som många bönder känner när de möter belevade stadsbor i metropoler, som i kombination med hans gröna fascism gör honom fullkomligt livsfarlig. Han flyttar ofta till andra sidan jordklotet från barndomens släkt och vänner, till en sekt där endast hatiska meningsfränder äga tillträde. Han skriver inte kärleksdikter på sin fritid, utan dammsuger internet efter ett massförstörelsevapen och drömmer våta drömmer om att spränga i luften ett kärnkraftverk. Han är fanatiskt massmördare med gudomlig mandat, gör ingen urskiljning mellan civila och krigförande, och sätter en ära i att döda så många så möjligt på ett så häpnadsväckande sätt som möjligt.
Det är inte bara tankesättet som ändrats, utan också antalet och möjligheterna som står till buds. I det gamla ryska klassamhället var läs- och skrivkunniga adelspojkar, ur vars led anarkisterna värvade sina rekryter, en exotisk och lätt identifierbar/kontrollerbar population. Att den gruppen också var introvert och samvetstyngd enligt dåtidens mode var heller inte till nackdel; ingen match för CSI:s moderna profilers, helt enkelt.
Till skillnad från Tsarrysland kan varje kotte idag läsa en bok och många stannar tyvärr ofta där: fabelns sinnrika varning för en som läst blott en bok har aldrig varit sannare än idag. Många i arabvärlden har riklig tillgång till halvdålig och illa underbyggd civilisationskritisk litteratur, men ingen intellektuell skolning att kritiskt granska den. Teknologins framväxt gör det möjligt för dagens skrupellösa islamistledare att rekrytera medhjälpare i världens fem kontinent. Den gör det slutligen också möjligt att sätta ett massförstörelsevapen i händerna på en halvskolad rekryt och lova honom ett evinnerligt liv med sjuttio oskulder om han spränger den mitt ibland oss. Det är möjligheter som den urprunglige terroristen inte kunde drömma om - och faktiskt inte heller önskade.
Att i denna värld propagera för att Sverige inte behöver frukta terrorismen är därför inte bara urbota dumt, utan direkt farligt. Argumentet att Sverige inte har något otalt med islamismen, eftersom vi inte är Irak och/eller vi ogillar Bush är möjigen än sämre. Faktum är att det finns moskéer idag där man öppet eller i det fördolda samlar pengar till jihad; dessa skickas iväg elektroniskt till bankkonton utomlands och finansierar sprängdåd mot västerländska intressen. Vi får inte ge upp för svaghetens argument, som vägrar rusta upp för att inte provocerar ondskan: en ny 'Peace in Our Time' i postmodern version.
FRA-förslaget får gärna för mig kompletteras med en Integritetsombudsman, strängare bestämmelser mot vidarebefordran av information, samt strängare reglering kring hanteringen av den s.k. överskottsinformationen, d.v.s. kollateral information som fastnat i nätet. Men onekligen så finns det ett klart behov, som rör allas vår säkerhet samt Svea Rikes förmåga att föra en självständig politik utan fruktan för terroristernas vedergällning. Att låta just försvaret att hantera den uppgiften är faktiskt smartare än att sprida avlyssningskapaciteten på fler instanser: då blir det svårare att ha överblick och lättare att undkomma demokratisk kontroll.
Statens främsta uppgift och enda existensberättigande är just det att man tryggar medborgarnas liv och leverne; svenska staten riskerar att misslyckas i denna sin mest grundläggande uppgift om man försummar att ha koll på terrorismen. I slutändan är en stark och levande liberal demokrati ändå den bästa garantin mot missbruk av sådana system.
Det står envar fri att välja sin favoriträdsla, men jag för en tänker inte frukta en försvarsmakt under civil ledning i ett land där jag kan rösta bort denna ledning vart fjärde år. Jag menar, vad är det värsta som kan hända: att de säljer vidare mina e-brev till McDonalds, eller ett försäkringsbolag? Den risken tar jag gärna, ty alternativet är faen så mycket värre.
Shqiptar Oseku, http://www.blogghemmet.blogstpo.com
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Shqiptar Oseku
publicerad 18 jun 2008 kl. 17.12:
Maria Wetterstrand
