dcsimg
Fredag den 25 maj 2012 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet  Börja här!

KULTUR & NÖJE
Artikel av Daniel Onaca publicerad 24 nov 2011 kl. 06.00:

Vem var Frida Kahlo?

"Är en människa det som hon skapar, är hon det som hon lyckas uppnå i den sociala hierarkin, identifierar hon sig med sin plats som hon upptar i en viss gemenskap eller är det något annat, något mer?"
Det blev så att jag såg Frida Kahlos utställning på konstmuseet i Göteborg samma dag som jag var med på en författarkväll på stadsbiblioteket, några hundra meter därifrån. Kvällens gäst hette Mircea Cărtărescu, en av de största, om inte den viktigaste rumänska samtida författare som ständigt kommer på tal i nobelprisutdelningssammanhang.

Under författarmötet berättade kvällens gäst bland annat om en episod som Witold Gombrowicz antecknade i sin dagbok. Den polske exilförfattaren skrev där att en dag, när han befann sig på ett kafé i Buenos Aires, i sällskap med andra författare, kungjorde en av dem att en av samtidens personligheter fått ta emot ett viktigt kulturpris. "Vem är den personen?", ville Gombrowicz veta. "Det är han som skrev, den och den boken", fick han som svar. "Jag, men vem är han?" frågade Gombrowicz igen. "Det är han som brukar publicera artiklar i den och den kulturtidningen". "Ok, medgav Gombrowicz, men vem är han?" "Vill du veta, var han föddes, hur gammal han är, hans civilstånd?" "Nej, jag vill veta vem han är", svarade den polske författaren. Samtalet verkar en smula absurt, men det belyser hur svårt det är att definiera en persons innersta väsendet av. Är en människa det som hon skapar, är hon det som hon lyckas uppnå i den sociala hierarkin, identifierar hon sig med sin plats som hon upptar i en viss gemenskap eller är det något annat, något mer?

När jag vandrade genom konstmuseets salar hade jag också kunnat fråga mig själv, vem var Frida Kahlo (1907-1953)? I konstböcker står det om henne att hon var en mexikansk målare som var gift med den berömde muralkonstnären Diego Rivera, råkade ut för en allvarlig bussolycka och målade en mängd självporträtt, och använde en surrealistisk stil, något som hon förnekade. Som vanliga inslag i hennes självporträtt förekom blomsterarrangemang i håret, tropiska växter, frukter och olika slags djur som fåglar och apor. Förutom sina självporträtt använde hon som motiv stilleben och porträtt av sina närstående.

Ok, skulle jag kunna säga, men vem var hon egentligen? En målare vars tavlor omfattar ideologisk innebörd. Hon identifierade sig med mexikanismen, sin samtids ideologiska trend. Hennes bildspråk refererar till den mexikanska bildtraditionen, men hon betonade detta drag även genom sina smycken, sin håruppsättning och klädsel. En viss period klädde hon sig till och med i indianska Tehuanadräkter. Under en senare period var hon förtjust i de sovjetkommunistiska, rentav trotskistiska tankegodsen; hon hade till och med en kärleksaffär med Trotskij. År 1948 gick hon med i kommunistiska partiet (för andra gången) och i sina sista målningar frambringande hon ett slags lovsång till marxismen, sedd som lösningen på all världens lidande och elände.

Jag förstår allt detta, men fortsätter undra vem Frida Kahlo var? Genom sina många porträtt utgör hon en målerisk dagbok på samma sätt som Cărtărescu bygger upp i sin volym som heter just "Dagbok 1994-2003". Den mexikanska konstnärinnan gestaltar alla själstillstånd hon upplevde under sitt liv, utan att avlägsna negativa sidor som smärta, sjukdom, övergivenhet, utsatthet eller moderslöshet. Den rumänske författaren tvekar inte heller att uppvisa ett liknande konstnärligt mod. Han skriver om sina tvivel, våndor och tillstånd av nedstämdhet som han konfronteras med under det decennium han redogör för. Båda dessa konstnärer förenar privata emotioner med universell giltighet, skulle man kunna säga. Såväl självporträtten som dagboken utgör en inre dialog med världen och med sig själv, men räcker det att ta del av en mängd intima aspekter i dessa två personligheters liv för att känna till deras identitet?

På en av konstmuseets utställningsväggar hänger fyra porträtt gjorda av fotografen Nickolas Muray. Kan dessa bilder bättre avslöja vem Frida Kahlo var? Kanske inte bättre, men de uppvisar säkert en annan sida av den mexikanska konstnärinnan. Hennes ansikte, i Murays foton ser inte ut som en ansiktsmask som på hennes självporträtt, till exempel. Jag kom att tänka att samma sak även gäller när det handlar om Mircea Cărtărescus författarskap. Genom att läsa hans böcker översatta till svenska känner vi honom verkligen eller har vi tillgång endast till den bild så som hans översättare förmedlar till oss?

I de recensioner som jag har läst i de svenska dagstidningar ges ganska liten plats åt Inger Johansson, hon som har översatt både den aktuella boken som rymmer nästan 700 sidor och hans mästerverk, trilogin "Orbitór", en mastodontbok på över 1300 sidor! Hennes gärning förtjänar en större uppmärksamhet med tanke på att den bild som det flesta av svenskarna idag har av den rumänske författaren är den version som hon erbjuder läsaren. Men en översättares tolkning, trots allt noggrannhet, kan inte heller föra oss närmare författarens identitet. Den "bara" tillfogar ytterligare en dimension åt originalet. Alltså, vem var Frida Kahlo och vem är Mircea Cărtărescu?

Denna fråga är kanske felställd. Bortom en viss nivå av förståelse, ska man inte längre undra, vem en viss konstutövare är, utan "vem är jag?" I ett rörande avsnitt i Cărtărescus dagbok står det att läsa om författarens lilla dotter. En vacker dag hör han henne tänka högt: "Ibland vet jag inte vem jag är". Det var en häpnadsväckande reflektion som föräldrarna försökte besvara genom att säga att ".inte ens vuxna alla gånger vet vilka de är, men att hon efter hand som hon blir större kommer att lära känna sig själv mer och mer." Är inte en av konstverkets funktioner just detta, att hjälpa oss att bli större och större och lära känna oss själva mer och mer?



Bookmark and Share

Daniel Onaca, bibliotekarie, litteraturvetare, översättare, sagoberättare, kulturförmedlare


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

KULTUR & NÖJE
Kylie - en av 1980-talets största artister
Foto: Петър Петров (BY CC 3.0 via Wikimedia Commons)

En inblick i popfabriken
Mixmastern Phil Harding ger sin egen bild av en viktig era i popmusikens historia.

 Mikael Björnfot

KULTUR & NÖJE
Sohrab Rahimi
Foto: Hanna Jeppsson

Poetens ställning i Iran - förr och nu
Allt fler poeter avlägsnade sig från makten och anslöt sig till folket, och till de politiska folkrörelserna som var ett resultat av människornas törst efter frihet.

 Sohrab Rahimi

Skivrecension

Monica Zetterlund 1965
Foto: AB Skrivstugans arkiv

Nyutgiven samling med Monica Zetterlund
Monica Zetterlund behöver ingen närmre presentation, denna klassiska och alltför tidigt bortgångna jazzsångerska fortsätter att fängsla allt fler lyssnare.

 Mikael Björnfot

KULTUR & NÖJE
August Strindberg
Foto: flickr/Kungliga biblioteket (BY CC 2.0)

Skandalskrivaren August Strindberg
Klockan 16.30 den 14 maj 2012 är det 100 år sedan Sveriges kanske märkligaste författare dog.

 Stefan Whilde

KULTUR & NÖJE
Anton Yoseph

Myspace - är tiden förbi?
Det kändes som om det alltid funnits ett naturligt forum på Internet där unga kunde hitta kärleken till musiken och interagera med sina favoritartister, men det var innan världen valde att göra sig av med Myspace.

 Anton Yoseph

KULTUR & NÖJE

Foto: flickr/Hryck (BY CC 2.0)

Seiges Söndagspredikan - Om fin- och fulkulturen
När får vi se en violinist i en symfoniorkester luta sig bakåt under ett solo och leka sensuellt med tungan mot publiken?

 Johan Seige

KULTUR & NÖJE

Konst i Kungsträdgården
"Ett mycket uppskattat evenemang med tiotusentals besökare och en möjlighet för alla att på plats få träffa och prata med konstnärerna."

 Nils Mohlin

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Daniel Onaca

Publicerad:
24 nov 2011 kl. 06.00

Skriv ut artikel


1728 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 5 / 4 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:
Konst i Kungsträdgården
Nils Mohlin

Unga talanger glänste under konstdagar
Jeanette Wik

I ateljén hos Michael Rehnvall
Mikael Björnfot

Ion Pană på Gallery Sagoy i Malmö
Daniel Onaca

Att främmandegöra det vardagliga
Daniel Onaca

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Vandaliska dikter (8)
Daniel Onaca

Livet
Ninni Andersen

Ensamma tysta
Anitha Östlund

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
En inblick i popfabriken
Mikael Björnfot

Poetens ställning i Iran - förr och nu
Sohrab Rahimi

Nyutgiven samling med Monica Zetterlund
Mikael Björnfot

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
Ion Pană på Gallery Sagoy i Malmö
Daniel Onaca

Extremismens förödande charm - Ana Maria Narti
Daniel Onaca

Vandaliska dikter (8)
Daniel Onaca






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR