POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Pia Isaksson publicerad 4 jun 2012 kl. 06.00:


Foto: flickr/Creative Donkey (BY CC 2.0)

Vem ska rädda världen?

Narkotika flödar, barn får se sina familjer mördade, världen verkar vara på väg åt fel håll. Vem ska rädda den? Kan det bli kvinnan?

Sverige har fått en ny drog; "badsalt" kallas den och jämställs med amfetamin och extacy. Personer som tagit den drogen har blivit som galna, och en man i Miami har ätit av ansiktet på en annan man. Man kallar drogen "kannibaldrog". Många personer insjuknar varje dag i Västerås av den drogen, som är på frammarsch här i landet. Var kommer drogen ifrån, undrar jag?

Vad är det för värld vi lever i, där narkotika kan flöda så fritt? Alla vet hur svårt det är när man blir beroende av narkotika, och nu sägs narkotikan öka i Sverige!

Mannen som blev kannibal och åt på en människa sköts ihjäl av polisen. Jag kommer osökt in på den aktuelle Anders Behring Breivik och undrar ständigt varför han inte blev avrättad, med alla liken flytande omkring sig, i området där han greps? Vad är det för värld vi lever i?

Idag pratade jag med en kvinna från Asien. Hon sa, "det finns ingen kärlek här". Och jag är benägen att hålla med. Många protesterar naturligtvis, men jag menar inte kärlek mellan förälskade par, jag menar kärlek i största allmänhet. Kärlek till sina närmaste, kärlek till sitt jobb (om man har något), kärlek till världen. För vi bor ju i världen. En värld som verkar rämna sönder. Lilla Ali i Syrien, 11 år, såg på när hela hans familj utplånades. De sköt en efter en, men Ali missades. Då spelade han död och smörjde in sig med sina bröders blod, för att inte upptäckas. Massakern ägde rum i Houla, där mer än hundra människor dödades eller hackades ihjäl. Ofattbart! Vad är det för värld vi lever i? Hur kommer 11-årige Ali att uppleva framtiden? Och han är inte den enda om att uppleva hemskheter i världen i dag.

Vanliga människor kan inte längre få ihop det. Världen är för stor. Vanliga människor är inte vana att ta in så mycket. Sunt förnuft fanns det något som hette i Sverige. Det finns inte längre. Det var länge sedan. Sunt förnuft är ute. Nu är det andra regler som gäller, tuffare, hårdare och kallare. Jag var på ett möte häromdagen, där människor som slutat med droger skulle försvara sin verksamhet inför myndigheterna. Dessa människor, före detta narkomaner och alkoholister, har mycket lättare att uttrycka sig enkelt och lättfattligt om människor och människors känslor, än de flesta människor som aldrig haft de problemen. En del människor menar till och med att de som sitter innanför murarna, är klokare än de som är utanför - vilket naturligtvis inte alltid stämmer, men man undrar ibland. Vem driver människor till brott och hemskheter och hur många av dem går fria?

Massmördare Breivik får ett enormt stort utrymme i pressen och späder ytterligare på fiendskapen mellan olika trosgrupper. I dag hörde jag på radion, att många tycker som Breivik. Ja, det finns säkert många som gör det - eller vice versa. Många muslimer tycker att VI har helt fel livsstil. Demokrati? Ska det vara en demokrati in absurdum? Man skrämmer upp människor här i landet och i världen, i stället för att lösa problemen. Jag undrar om världen alltid varit så här eller om det blivit värre på sistone? En enfaldig fråga tycker kanske en del och regerar inte, förrän problemen är över oss på riktigt.

Kvinnan vill bli fri, men vad går dessa skönhetsoperationer ut på och för vem görs de? Varför tillåter man folk missbilda sina kroppar och ansikten? Har världen alltid varit så här eller är det en ökning i sjukt beteende? Vad blir nästa steg? Att bära vapen? Jag skulle i alla fall inte tveka att försvara mig om jag blev överfallen eller antastad. Jag skulle inte tveka att försvara någon annan heller. Nu kan man ju slå ihjäl en människa framför ansiktet och ingen vågar göra någonting. Är det inte dags att inrätta ett samhälle som passar för människor i stället för känslokalla robotar? Ett samhälle där vi kan använda våra känslor och där vi känner att vi lever.

I dag har man funnit en flicka hängd i ett träd, nära där jag bor. Man tror det är ett brott. Någon har smugit ut och hängt en människa, nära vår bebyggelse! En flicka på sjutton år. Ska vi fortsätta att låta alla barn och ungdomar göra som de vill (för det får de ju), innan de är mogna för det? Har vi vuxna inget att lära ut till våra barn och har vi inte lov att skydda och bestämma över våra barn, innan de är myndiga? Vi säger ju alltid här i landet att det är viktigt att lära sig säga NEJ!

I natt satte man eld på en skola. För mig är det tecken på, att människor inte trivs, känner hopplöshet och inte får vara lyckliga och glada. Misär har blivit vardagsmat. Var och en gör som den vill. Käkar någon upp sin kompis, står vi och tittar på, skjuter någon ner massor av människor har vi långt utdragna rättegångar, fast förövaren är fast och överbevisad. Varför säger ingen som det är, att världen är ur led! Alla de små människor som kämpar obetalda och osynliga för det godas sak, är inte tillräckligt intressanta, kommer inte tillräckligt ofta på förstasidan i pressen!

Tänk dig att se en löpsedel med texten: VI MÅSTE HÅLLA IHOP OCH KÄMPA! VI MÅSTE BRY OSS! VI MÅSTE TA HAND OM OCH SKYDDA VÅRA BARN! VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA!

Vi klarar inte av samhället längre, när tekniska hjälpmedel blivit viktigare än mänsklig kontakt. Då menar jag datorer och andra apparater, som man kan använda för att kommunicera med människor, utan att behöva prata med vederbörande.

När man tittar på reklam på TV och ser dessa unga tjejer som svänger sig runt i kort-korta linnen och disponerar sin kropp som för att visa på att den är enbart till att användas för kärlek, så är schlagerdrottningen Loreens framtoning en dröm om en kvinna som ser ut som en kvinna, och inte som en skyltdocka som hela tiden bjuder ut sig till omvärlden.

Hur långt har kvinnans frigörelse kommit och hur stor blir kvinnans roll i framtiden? Fortsätter den så här, är framtiden väldigt obestämd, tycker jag.

Eller - är kvinnan den som KAN rädda världen?