 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Johan Perna
publicerad 11 okt 2010 kl. 08.55:
Vem fan har grävt ner hundar överallt?
"Varför upptäckte jag inte när ni grävde i plastmattan. Har alla alltid dåliga dagar? Och nog fan luktar det död hund i duschen när man precis tvålat in sig och vattnet tar slut."
Efter ett brandattentat mot Video 2000 (i samma lokaler som Ica Supermarket, Möllevången) på Bangatan i Malmö, har Ica Söder på Södra Förstadsgatan fått betydligt fler kunder, på grund av sanering.
Jag är på Ica Söder och har en full korg. Ost, tandkräm, pasta, skinka, schampo och mer pasta. En massa skit. Som vanligt är det bara två kassor öppna och sjumeterskö. Så jag synar snabbt de två köerna. Jag ser att det är tre personer färre i den vänstra kön. Fastän det är två pensionärer i den vänstra kön och inga i den högra. Jag räknar korgar och vagnar, kollar hur mycket det är i.
I den högra kön har alla korgar. I den vänstra är det en gubbe med gigantisk mustasch som har fyllt en hel kundvagn med toapapper och blöjor. En av pensionärerna har en liten vagn som hon har lastat till bristningsgränsen. Hon letar redan efter kundkort och rabattkuponger i portmonnän. Hon ger mig en frän blick av någon anledning och jag bestämmer mig för att den högra kön borde gå snabbare trots tre personer mer. Den högra kön har inga synliga handikapp och snittåldern borde vara ungefär 28. Det borde bli som Arsenal mot HIF ungefär.
Och man tror ju att Arsenal ska spöa Helsingborg. Fast naturligtvis visar det sig att tanten med portmonnän är snabb som blixten och blöjmannen likaså. HIF skräller och det visar sig att jag valde fel kö. Som vanligt. Tanten med kärran ger mig en triumferande blick när hon lastat klart och går mot utgången.
Här ligger det en hund begraven.
Killen med polotröja, kavaj, vita tubsockor och loafers står och pissar helt ogenerat i min portuppgång. Ganska mycket också. Han står i en stor pöl och har uppenbarligen druckit en hel del öl. Så när jag vänligt undrar om han för helvete inte kan pissa någon annanstans, till exempel på träden 50 meter bort, vänder han sig om utan ett ord och måttar en riktig rallarsving mot min tinning. Träffar såklart trots att han antagligen ser dubbelt och bara gissar vem av mig han ska slå. Jag ser ju visserligen likadan ut till och med när jag står utanför mig själv och bara glor.
Det är tydligen helt ok göra vad man vill med min portuppgång och dess invånare. Det är ju trots allt Möllevången. Hit kan man åka på lönehelgen och göra vad man vill innan måndagsångesten. Dessutom är det ju fortfarande en smula billigare än Lilla Torg.
Här ligger det en hund begraven.
Jag hade en gång inget bankkort. Det är ganska många år sen nu och det låter fruktansvärt, jag vet. Folk undrade varför och jag svarade att det inte blivit av bara. Och eftersom det på den tiden precis efter Postens undergång var närmre till Kassaservicen i Kvarteret Leonard än till banken, gjorde jag alla mina uttag där.
Gick man dit mitt i månaden var där alltid helt tomt på folk och kassörskorna satt i regel bara och stirrade som ugglor bakom glas mitt i natten på ljusa dagen.
Haken var att man aldrig fick något kontoutdrag. Så man fick hålla koll på hur mycket man hade på kontot.
En gång var jag osäker, det hade blivit strul med min löneutbetalning. Där borde finnas 1 500, förhoppningsvis 1 200 och jag visste att det fanns minst en tusenlapp. Så jag skrev tre uttagslappar och räckte fram den på 1500 först.
"Hej!"
"Mm"
Knappa, knappa.
"Tyvärr, du har inte tillräckligt med pengar på kontot."
"Ok,ej prova den här då på 1 200?"
"Suck"
Knappa, knappa.
"Tyvärr."
"Okej, den här då, 1 000"
"Men du får faktiskt gå till banken, jag kan ju inte sitta här hela dagen!"
"Den här går det vet jag, det finns minst en tusenlapp på kontot."
"Tyvärr!"
"Okej då!"
Så, lite irriterad och helt ensam inne på kassaservicen tog jag en ny nummerlapp och det var min tur igen. Och jag fick mina två femhundringar tillsammans med en ond blick. Jag var aldrig otrevlig och proceduren hade inte tagit mer än en minut. En och en halv om man räknade med tjafset.
Där låg det en hund begraven.
Det var ingen låtsasvärld, jag gick runt i längs Södra Parkgatan med min jycke. Han hade badat i havet så han sket rent saltvatten (han dök mycket). Så när den där hemska människan sa till mig att plocka upp, undrade jag vad - vad och framförallt hur. Det var vatten. Idioten såg att det var vatten också. Han såg att det inte fanns något att plocka upp. Ändå bad han mig plocka upp. Han ville tydligen bara ha någon att gräla på. Kanske han hade en dålig dag.
Här ligger det en hund begraven. Vila i frid.
Jag tror på att vara lite snäll ibland. Bara lite lagom. Så när jag hoppar av bussen och det är 50 minuters åktid kvar på biljetten brukar jag ge bort den till någon väntande resenär. Igår, till en kille med keps i Fubutröja. Han blev skitglad.
"Men hallå där!", sa busschauffören.
"Vad?"
"Sådär får man inte göra!"
"Varför inte det!?"
"Det får man inte bara!"
Så bussen försvann ner längs Södra Förstadsgatan och grabben med keps fick vänta tio minuter till på nästa buss. Vi rökte en cigarett och svor lite.
Så vem fan är det som har grävt ner hundar överallt och varför? Varför upptäckte jag inte när ni grävde i plastmattan. Har alla alltid dåliga dagar? Och nog fan luktar det död hund i duschen när man precis tvålat in sig och vattnet tar slut.
|
