POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Bo Dunfors publicerad 18 maj 2011 kl. 06.00:

IMF-chefen Dominique Strauss-Khan sitter häktad för sexuella övergrepp.
Foto: flickr/International Monetary Fund (BY CC 2.0)

Varför män med makt har så svårt att hålla byxorna uppe

Återigen har en politisk höjdare ertappats med byxorna nere. IMF-chefen Dominique Strauss-Khan sitter häktad i New York efter att ha anklagats för att ha våldfört sig på en 32-årig hotellstäderska i ett lyxhotell vid Times Square.
Den 62-årige Dominique Strauss-Khan befann sig i New York över helgen i privata affärer, enligt utsago. Enligt rapporter i media kom städerskan i lördags eftermiddag till Strauss-Khans svit (som kostar cirka 20 000 kronor per natt) för att städa. Hon trodde att sviten var tom. Men ut ur badrummet stormade en naken IMF-chef som sexuellt antastade henne. Städerskan lyckades slita sig loss och kallade på hjälp samt fördes sedan till sjukhus för undersökning. Polis anlände inom kort. Dominique Strauss-Khan hade dock redan lämnat hotellet i all hast och begivit sig till JFK-flygplatsen för ta ett flyg till Paris - naturligtvis i första klass. Vid det snabba uppbrottet från hotellet glömde IMF-chefen bland annat sin mobiltelefon och en del andra personliga tillhörigheter.

Strax innan avgång hämtades dock IMF-chefen av New York-polisen och transporterades till ett häkte i Harlem. I söndags fördes IMF-chefen till ett sjukhus för DNA-provtagning. Strauss-Khan anklagas för brottslig sexuell handling, försök till våldtäkt och olaga frihetsberövande. Strauss-Kahn riskerar ett mångårigt fängelsestraff om han fälls. Strauss-Khan har anlitat en av New Yorks skickligaste brottmålsadvokater, Ben Brafman, som bland annat försvarat Michael Jackson.

Vad är det som driver män med makt att begå denna typ av sexuella handlingar? Historien är full av exempel. I Frankrike är det allmänt känt att förre presidenten François Mitterrand hade tre familjer under sin tid i Elyséepalatset. Efterträdaren Valéry Giscard dÉstaing brukade låna en Ferrari av sin vän filmregissören Roger Vadim när han skulle ut på något amoröst äventyr. Både Jacques Chirac och Nicolas Sarkozy är kända för sitt intresse för unga framstående journalister och ministrar. I Italien figurerar Silvio Berlusconi med en förkärlek till unga kvinnor.

Många av USA:s presidenter har haft utomäktenskapliga affärer. Främst i raden kommer naturligtvis John F Kennedy. Under sitt alltför korta liv hade Kennedy ett otal affärer. Långt innan han valdes till president var Kennedy känd som en notorisk förförare. Även under sitt äktenskap med Jacqueline Kennedy (de gifte sig 1953) var han konstant otrogen. Många av hans affärer är ju väl kända, som det med Marilyn Monroe. Även i Vita Huset (1961 - 1963) fortsatte han sina erövringar. JFK brukade bada naken i Vita Husets inomhuspool med två sekreterare som kallades för "Fiddle" och "Faddle" närhelst Jacqueline Kennedy befann sig på annan ort. Nu levande Secret Service-agenter har vittnat om JFK:s amoraliska eskapader.

JFK urskuldade sig med att om han inte hade sex varje dag så fick han huvudvärk. Kennedys amorösa äventyr och omoraliska privatliv satte den nationella säkerheten på spel. Med andra ord öppnade sig presidenten för utpressning. Många experter är överens om att Kennedy spelade sina fiender - bland annat FBI-chefen Edgar J. Hoover som hatade familjen Kennedy och maffian - i händerna.

Några journalister kände till presidentens dubbelliv men skrev inget om det. Vid den här tiden var det inte "comme il faut" att skriva om presidenters privatliv. Det är dock möjligt att Kennedys vidlyftiga privatliv hade kunnat "explodera" i valrörelsen 1964 om inte han hade mördats i Dallas 1963.

Efterträdaren Lyndon Baines Johnson led av samma syndrom. Han var också notoriskt otrogen både som senator, vicepresident och president. Lady Bird Johnson, LBJ:s fru, uttryckte det på sitt eget sätt "Lyndon älskar alla och mer än hälften av världen består av kvinnor". Precis som under Kennedys ämbetsperiod skrev media ingenting om Johnsons eskapader med kvinnor. Även LBJ:s drickande förbigicks med tystnad.

Men den president som under senare år blivit mest känd för sina kvinnoaffärer är Bill Clinton. Affären med Monica Levinsky är både omskriven och väldokumenterad. Men för den som är intresserad av amerikansk politik så var det redan 1992 (innan Clinton hade nominerats till demokraternas kandidat i presidentvalet mot George H.W. Bush) ett välkänt faktum att Bill Clinton redan som guvernör i Arkansas hade utomäktenskapliga affärer. Trots att både Hillary och Bill Clinton med emfas hävdade att deras äktenskap var lyckligt så visste många politiska insiders att detta var en sanning med modifikation.

Bill Clinton bevisade också själv att det "lyckliga" äktenskapet bara var en illusion när han involverade sig med Monica Levinsky, en ung praktikant i Vita Huset, några år äldre än hans egen dotter Chelsea. Hans klassiska uttalande: "I did not have sexual relationship with that woman, miss Levinsky" har gått till historien. Man kan konstatera att Clinton nästan förstörde sitt presidentskap och kanske bar skulden till att Al Gore förlorade valet 2000 mot George W. Bush med allt vad det inneburit för USA som nation och världen i övrigt.

Bill Clintons favoritpresident är John F. Kennedy. Det är kanske inte så konstigt. Båda hade och har samma intresse: kvinnor i alla former.

Listan på politiker med sexproblem kan göras hur lång som helst. Ett annat omskrivet exempel i närtid är New Yorks före detta guvernör Eliot Spitzer som spåddes en lysande framtid innan det uppdagades att han hade besökt en prostituerad i Washington. Spitzer var också "lyckligt" gift.

I Dominique Strauss-Khans fall har redan republikanerna i kongressen vädrat morgonluft. De är trötta på att USA lånar pengar av Kina som sedan USA lånar ut till IMF, som i sin tur lånar ut dessa till länder som Grekland, Irland och Portugal. Dessutom har republikanerna tröttnat på många IMF-byråkraters lyxiga livsstil med obegränsade representationskonton. För Strauss-Khan själv betyder det oavsett om han är skyldig eller inte att han kan glömma att utmana Sarkozy i nästa presidentval.

Vad är det då som gör att män i maktpositioner riskerar allt för tillfredsställa sina egna nycker? Är det för att de tror att de är oförstörbara och står över alla moraliska och juridiska lagar? Eller handlar det helt enkelt om fartblindhet?

Att män med makt drar till sig kvinnor är ingen hemlighet. Det känner vi till både från det politiska livet och i affärsvärlden. Makten verkar tydligen som ett afrodisiakum, även om man kan tycka att vi borde kommit längre år 2011. Kommer världens kvinnor att finna sig i dessa ständiga sexövergrepp från maktfullkomliga män? Den som lever får se.