 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Uno Hansson
publicerad 13 okt 2010 kl. 14.52:
Varför beskattas maten och boendet?
"Varför samverkar då inte alla människor, för att med gemensamma teknikupphandlingar och avropsavtal, successivt försöka minska kostnaderna för att äta och sova?"
Kostnaderna för maten och boendet är nödvändiga utgifter för alla människors överlevnad och välbefinnande. Dessa utgifter betalar var och en med egna beskattade inkomster. Alla hushålls disponibla inkomster bör med viss råge vara större än utgifterna för maten och boendet. Alla är ju självklart fysiskt beroende av att äta och sova. Varför är de sammanlagda arbetskostnaderna "från jord till bord" och " från skog och grus till hus" både beskattade och belagda med arbetsgivaravgifter? Ju fler mellanled och sidofunktioner, desto mer ineffektiva arbetsinsatser och därmed skatter och byråkrati och desto högre är priserna för maten och boendet. Varför samverkar då inte alla människor, för att med gemensamma teknikupphandlingar och avropsavtal, successivt försöka minska kostnaderna för att äta och sova?
De priser som vi betalar för maten och sovplatserna är summan av de beskattade och avgiftsbelagda arbetskostnaderna, plus räntorna, vinsterna, svinnet och momsen. En stor del av priserna är skatter, då den största delen av mat- och boendeutgifterna är de sammanlagda arbetskostnaderna längs bearbetnings- och leveranskedjorna och dess sidofunktioner, särskilt som även räntorna beror på investeringar där det mesta är summan av alla arbetskostnaderna och som i sin tur är beskattade och arbetsgivaravgiftsbelastade.
I princip har alla kostnader sitt ursprung i arbetskostnader. Ju mer som kan produceras och distribueras utan direkta mänskliga arbetsinsatser, desto lägre blir förstås priserna och utgifterna för maten och boendet. Ju mer som vars och ens tillgänglighet till automatiserade produktionsmedel via internet kan underlättas och mer och mer på enklaste sätt göras med återanvändningsbart arbete, desto mer försumbara bör de nödvändiga utgifterna för maten och boendet kunna bli. Istället för att vara beroende av andras direkta arbetsinsatser så bör mer och mer kunna göras med smarta, automatiserade, processreglerade och integrerade sociotekniska system och totaloptimerad logistik. Ju mer kapital som frigörs genom att producera den gamla industriella ordningens varor billigare och mer effektivt, desto mer ökar vars och ens möjlighetsutrymme för att förverkliga sina egna önskningar.
All världens konsumenter, bönder, tjänste- och serviceföretagen med flera, bör via internetbaserade paraplyorgan kunna teknikupphandla och avropsavtala direkt med helautomatiserade underleverantörer, legoföretag, GPS-styrda lantbrukskluster och andra. Med optimalt utformad socioteknisk strukturomvandling, så bör alla onödiga mellanled och sidofunktioner successivt kunna elimineras och utkonkurreras. Monteringen och beredningen kan sedan ske inom varje användares närsektor och massor av sällan använda utrustningar bör kunna hyras, leasas och hela tiden återanvändas, slitdelar bytas om och om igen och så vidare - istället för att köpas och mesta tiden finnas i skrymmande förråd och källarutrymmen.
Det som i princip då sker är att mer och mer av de med tiden ökande direkta arbetskostnaderna, på ett smart och optimalt sätt, omvandlas till mer och mer långsiktigt marginalkostnadsavtagande återanvändbart arbete, bland annat i form av återkopplade och processreglerade sociotekniska system, som alla successivt, mer och mer, har enkel, billig och pålitlig tillgänglighet till via internet (jämförbart med VA-systemen inom städer och tätorter, där vatten på returflaska ofta kostar tusen ggr mera än kranvattnet).
[texten som man klickar på vilket ju kan vara ett ord, en mening eller om man vill hela länken]
|
