sourze.se
Artikelbild

Vad krävs för att ett nej ska bli ett nej?

Att det kan vara så olika, vad som krävs för att ett nej ska respekteras. Ibland går det bra med en enkel handviftning, ibland räcker inte ens fysiskt våld.

Tänk dig att du befinner dig på ett café. Du sitter där i lugn och ro med kaffet i ena handen och mobiltelefonen i den andra. Baristan som jobbar den dagen vill vara vänlig och kommer och frågar om du vill ha lite påtår, men det vill du inte.

Visst, du har tagit en kopp kaffe redan, så en kan förstå att baristan kommer fram och erbjuder mer. Men du vill inte ha, så vad gör du? I det här fallet så räcker det med en lätt handrörelse över kaffekoppen för att berätta för att "Nej tack, det är bra. Jag har kaffe så jag klarar mig. Jag vill inte ha något mer." Så går baristan vidare.

Tänk dig sedan att du går till Pressbyrån för att köpa en tidning. Du går in där samtidigt som du talar i telefon, plockar upp din favorittidning och kommer fram till kassan. Hen som jobbar frågar om du vill ha "något mer". Du känner nej, det vill jag inte. Det är bara den här tidningen jag vill ha, inget annat. I det läget så räcker det med en lätt skakning på huvudet för att personen i kassan ska förstå att "det är bra så, jag vill inte ha något mer". Så får du betala och kan gå därifrån i lugn och ro.

Det här är två situationer där det med minsta möjliga anstängning framgår tydligt att ett nej, faktiskt, är ett nej. Du vill inte ha något mer, och det är bra med det.

Tänk vad skönt om det kunde vara så här i fler situationer. Exempelvis på krogen. Eller på efterfester. Eller i andra sammanhang som på något sätt blivit associerat med "möjligheten till sex". Är det att sexualdriften är så stor att den trumfar alla andra sinnen och gör det omöjligt för en person att förstå vad kroppsspråk och verbala uttryck betyder? Är det alkoholen som gör att förmågan att läsa av sociala koder försvinner?

Jag är så trött på människor som helt enkelt vägrar acceptera ett nej. Som på krogen är en person kommer fram till dig och vill verka schysst, men i själva verket bara är jobbig och har illa dolda intentioner att få ligga. Något som du inte alls är ute efter. Du försöker slingra dig därifrån, men personen vägrar lämna dig ifred. Du blir tvungen att vända bort huvudet när personen försöker kyssa dig. Eller på efterfesten där personen försöker komma in innanför kläderna på dig. Du säger nej och motar bort handen, men personen försöker igen tre minuter senare. När du ska därifrån och säger att "min taxi är här, jag måste dra" men personen ifråga tar tag i din axel och försöker stoppa dig från att gå ut genom dörren. Har du tur så kan du åka iväg utan att något händer, har du otur kan det sluta mycket värre. Allt beroende på att det som borde vara borde vara en självklarhet - att respektera ett nej - blir något till synes helt ogreppbart.

I det senaste stycket finns det inte mindre än fem olika uttryck för "nej", men ändå är det här något som sker varje helg i varje stad. Nu är jag generaliserande, givetvis. Men jag tror jag ligger rätt så nära sanningen ändå.

Det är intressant att resonera kring hur ett "nej" kan vara så klockrent i ena stunden, för att i nästa vara något helt främmande. Å ena sidan är en lätt skakning på huvudet ibland allt som behövs, å andra sidan är det i vissa lägen knappt så att en välriktad knuff i bröstet gör att en person förstår att du menar nej. Hur skapas dessa sociala koder och varför är det sådan stor skillnad mellan vad som är glasklart på ett café, men som verkar vara helt främmande i krogmiljö?

Jag menar inte att det alltid ska räcka med en handrörelse över könet för att illustera att en person inte vill ha sex. Det går kanske inte att komma fram till en universallösning på vad som är tydligt nog.

Eller vänta - ett enkelt "nej" som respekteras skulle nog faktiskt fungera perfekt som lösning.


Om författaren

Författare:
Joakim Jakobsson

Om artikeln

Publicerad: 12 maj 2013 06:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: