Artikel av Bo Dunfors publicerad 19 jan 2011 kl. 06.00:

Hälsningar och ljus utanför Gabrielle Giffords kontor.
Foto: flickt/SearchNetMedia by cc 2.0

Vad kan USA lära av massakern i Arizona?

"Det diskuteras nu livligt i USA om den politiska retoriken utgör en grogrund för politisk extremism. I samband med dådet i Tucson, Arizona kom även frågan om tillgången på vapen upp på agendan."
Politiska attentat förekommer relativt ofta i amerikansk politik. Den senaste massakern i Arizona är inget undantag. Det förefaller som förövaren, om man följer amerikanska media, har haft siktet inställt på kongressledamoten Gabrielle Giffords. Vid husrannsakan hos den misstänkte har polisen funnit vissa anteckningar som tyder på att han har haft ett klart uppsåt att skada kongressledamoten.

Ofta är gärningsman en störd enstöring vilket också följer ett historiskt mönster. Förövarna är många gånger män med en psykisk störning och ett hat mot det etablerade samhället.

Fyra presidenter har fallit offer för lönnmördare. Abraham Lincoln år 1865, James Garfield 1881, William McKinley 1901 och John F. Kennedy 1963. Mordet på JFK i Dallas är kanske det mest omskrivna attentatet i modern historia och debatteras flitigt fortfarande. Warrenkommissionens slutsatser att Lee Harvey Osvald var ensam gärningsman är än i dag satt i tvivel. Många experter anser att det låg en konspiration bakom mordet och att de skyldiga fanns inom den organiserade brottsligheten och CIA.

Annars är konspirationer ovanliga. När Lincoln mördades 1865 hade mördaren, John Wilkes Booth, planerat dådet tillsammans med fem andra män. Likaså när president Truman utsattes för ett mordförsök 1950. Då handlade det om två nationalister från Puerto Rico, Oscar Collazo och Griselo Torresola, som försökte skjuta sig in i Blair House där Truman bodde tillfälligt medan Vita Huset renoverades. De ville protestera mot den amerikanska dominansen av Puerto Rico.

Andra kända mordförsök är attentatet mot den då nyvalde presidenten Franklin Delano Roosevelt i Miami år 1933 där gärningsmannen Giuseppe Zangara istället träffade borgmästaren i Chicago, Anton Cermak, som senare avled av sina skador. Zangara ansåg att USA:s regering var fientligt inställda till radikala immigranter.

År 1975 utsattes Gerald Ford för två attentat. Båda utförda av kvinnor vid namn Sara Jane Moore och Lynette "Squeaky" Fromme. Det tillhör ovanligheten att kvinnor är inblandade i attentat mot USA:s president. Båda attentatsförsöken inträffade i Kalifornien som vid den här tiden genomströmmades av radikala åsikter.

Ett annat omskrivet mordförsök var när Ronald Reagan sköts av John Hinckley Jr 1981. Tre andra i presidentens omgivning skadades också. Jim Brady, presidentens pressekreterare, träffades i huvudet men överlevde mirakulöst. Reagan var nära att förblöda och det tog lång tid innan presidenten var fullt återställd. Hinckley Jr var också en ensam, störd, enstöring, som ville imponera på aktrisen Jodie Foster genom att skjuta presidenten.

Motiven till dessa attentat spänner över ett stort spektrum. Somliga av gärningsmännen har varit mentalt störda, som John Hinckley Jr, med ett grumligt motiv för sina handlingar. Andra våldsverkare har haft ett klart politiskt eller ideologiskt motiv men på grund av psykisk instabilitet har offren valts på måfå. Bara ett litet antal mordförsök har utförts på grund av en klar ideologisk inriktning, som när John Wilkes Booths mördade Lincoln eller när anarkisten Leon Czolgosz sköt president McKinley år 1901.

Andra kända politiska attentat är morden på Medgar Evers 1963, Malcolm X 1965, Martin Luther King och Robert F. Kennedy 1968. Guvernören i Alabama George Wallace sköts i samband med presidentvalskampanjen 1972. Vad gäller morden på RFK och King debatteras det fortfarande om det låg konsprirationer bakom. Mordet på Malcolm X utfördes av tre män och attentatet mot Wallace av en ensam gärningsman, Artur Bremer.

Det diskuteras nu livligt i USA om den politiska retoriken utgör en grogrund för politisk extremism. Från liberalt håll hävdas att Tea Party-rörelsen, Fox News, Sara Palin med flera har bidragit till den uppskruvade atmosfären. Sanningen är att det förekommit hatretorik långt tidigare. Ett klassiskt exempel på detta är i den politiska historien är hur guvernör Nelson Rockefeller behandlades med spott och spe på republikanernas valkonvent i San Francisco 1964 då den ärkekonservative Barry Goldwater nominerades till presidentkandidat.

Det är dock ovedersägligt att politiken i USA har polariserats de senaste åren. Mordhoten mot Barack Obama har fördubblats jämfört med tidigare presidenter enligt Secret Service.

I samband med dådet i Tucson, Arizona kom frågan om tillgången på vapen upp igen på agendan. Gärningsmannen hade ju ingen som helst svårighet att köpa ett vapen trots sin mentala ohälsa. Amerikanarna har ju alltid hävdat att de har rätt att bära vapen och hänvisar till konstitutionen. Det är dock ingen hemlighet att cirka 9 000 mord begås med handeldvapen i USA varje år. Forskning visar att striktare vapenlagar minskar antalet brott där skjutvapen är inblandade. Se bara på Kanadas mordstatistik.

I Washington finns dock en av världens starkaste lobbygrupper, NRA (National Rifle Association), som utövar påtryckningar på politiker och lagstiftare av alla poliska schatteringar. Bland annat därför kommer det dröja innan USA får en striktare vapenlagstiftning av europeisk modell. Man kan ju notera president Obamas tystnad i frågan.