POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av Paulina Castro publicerad 28 nov 2004 kl. 14.28:

Vad har ungdomar respekt för?

Jag bad tre ungdomar ställa undan sina cyklar för att de stod i vägen för andra passagerare som ville kliva på tåget. Det slutade med att jag blev spottad i ansiktet.
Jag vill rikta min uppmärksamhet till ungdomar som idag verkar lida under passivism och depression. Min brorson är 16 år gammal. Om han hade en passion så verkar han inte kämpa väldigt mycket för att åstadkomma det han brinner för. Varför brinner inte ungdomar för sina drömmar eller går ut till kamp emot orättvisor i världen eller liknande. I stället möter jag ungdomar som inte kan föra en resonlig dialog.

Jag bad tre ungdomar ställa undan sina cyklar för att de stod i vägen för andra passagerare som ville kliva på tåget. För att göra en lång historia kort så slutade det med att jag blev spottad i ansiktet. Vad åstadkommer de med det här. Hur jag reagerade på detta är jag inte stolt över och låter det förbli osagd, men nog fick de smaka på vad ilska innebär.

Vad har ungdomar respekt för?

Inte är det föräldrar, politiker och definitivt inte lärarna i skolan. Är det så illa att man bara får respekt om man är gangster och blivit skjuten nio gånger. Det verkar som om ungdomar tycker att föräldrar, politiker och lärare bara är en hög rövslickare! Jag kan inte klandra dem. Vi lämnar dem ensamma åt TV:n och låter dem se på hur rättvisans män dör. Jag tänker på Olof Palme, John F Kennedy, Martin Luther King, Malcolm X, Salvador Allende och listan bara fortsätter. Vi har istället livlösa ungdomar som bara fokuserar sig på utseende och för att vara så normala som möjligt så att de inte blir utsatta för mobbing.

Det enda ungdomar ser är att än en gång så segrar mannen som genom att skada oskyldiga människor bli omvald igen, likt mobbaren i skolan som kommer undan med sina gärningar.
De ser den allmänna opinionen och deras omgivning stå i ett "status quo" och vardagen fortsätter som vanligt där Colin Powel och George W. Bush ska tillrättavisa allt och alla. Om ungdomar gör något oväntat tänk först på att de faktiskt är samhällets ansikte, de är ett stickprov på läget.

Mitt råd till er ungdomar är att se tillbaka i tiden och se hur andra ungdomar trotsade etablissemanget. Gå tillbaka till "civil-rights" rörelsen. Se "Black - Panthers" om ni vill se något häftigt.

Gör er röst hörd!