 |
Artikel
av Fred Goldberg
publicerad 17 jan 2011 kl. 17.17:
Foto: flickr/freefotouk/SkarsnikLarsen by CC 2.0
Vad händer med vårt klimat?
"Kan det extrema vädret med stora översvämningar på södra halvklotet och den ovanliga kylan på norra halvklotet tillskrivas människans aktiviteter?"
Fåglar faller till marken, fiskar dör, Australien, Brasilien, Pakistan, Sri Lanka och Centraleuropa svämmas över, Europa slår köldrekord, snökaos i New York och på Bornholm. Ofta kan vi läsa i media att det extrema vädret är orsakat av människoskapta klimatförändringar och vi måste ändra vår livsstil för att rädda världen. Olyckligtvis vill våra politiker dogmatiskt tro att detta är sant.
Verkligheten är lyckligtvis en helt annan. Alla klimatförändringar på jorden kan spåras tillbaka till solens aktiviteter. Denna skickar ut det synliga och uppvärmande ljuset men den skickar också ut energirik elektromagnetisk osynlig strålning, kallad solvinden. Denna påverkar jordens magnetfält som i sin tur skyddar jorden ifrån rymden inkommande kosmisk strålning.
När den kosmiska strålningens partiklar kommer in i jordens atmosfär kolliderar de med luftens molekyler och det bildas en mängd småpartiklar som utgör kondensationskärnor för molnbildning. Detta innebär att med ökad kosmisk strålning som kommer in i atmosfären, blir det mera moln, kallare på jorden och mera nederbörd. Om solen är aktiv, vilket sker när det finns solfläckar, blir det ett starkare magnetfält runt jorden och den kosmiska strålningen repelleras och det blir mindre moln och varmare.
Om molnmängden ökar reflekteras den inkommande uppvärmande solstrålningen och det sker en avkylning på c:a 1 grad C per procent ökande molnmängd och tvärt om. När molnmängden minskar träffar mer solstrålning havet runt tropikerna och havsvattnet värms upp. Detta uppvärmda vatten värmer sedan upp luften som drar in över kontinenterna. Vatten innehåller c:a 1000 ggr mer energi än motsvarande mängd luft. Att det inte ligger ett 2 km tjockt istäcke över Skandinavien, som det gör över Grönland, beror på den varma Golfströmmen från Saragassohavet, som i sin tur värmer sydvästvindarna som når oss och ger oss ett drägligt klimat. När solstrålningen träffar havsytan och värmer havsvattnet avdunstar det också vatten och blir till vattenånga. Denna vattenånga bildar så småningom också moln i den övre delen av atmosfären vilket innebär att vårt klimatsystem lyckligtvis är självreglerande och stabiliserande inom vissa ramar.
Nu till huvudfrågan. Kan det extrema vädret med stora översvämningar på södra halvklotet och den ovanliga kylan på norra halvklotet tillskrivas människans aktiviteter? Svar: nej.
De mycket kraftiga regnen i Australien orsakas i första hand av havsströmningsfenomenet La Niňa (flickan på spanska). La Niňa innebär att kallt vatten pressas upp i östra Stilla Havet och trycker det varmare vattnet väster ut mot Australien. Det varmare vattnet ökar då luftfuktigheten och ökar därigenom nederbörden. Vid tidigare rekordöversvämningar 1893, 1974 och 1999 var solaktiviteten medelhög. I år är den extremt låg och har varit det i tre år nu. Detta kan antagligen ha bidragit till de svåra översvämningarna i Australien men kan också vara förklaringen till de omfattande översvämningarna runt hela värden i bl a Brasilien, Sri Lanka, Pakistan och Centraleuropa. På norra halvklotet har det också resulterat i omfattande snöstormar med stora snömängder som i vinter lamslagit stora delar av USAs östkust och norra Europa.
1999 var också ett besvärligt översvämningsår i Australien. Efter översvämningen 1999 gjordes en utredning om hur man i framtiden ska kunna förhindra onödiga skadeverkningar vid översvämningar i Brisbane. En utredning genomfördes men ignorerades och hemligstämplades. Istället för att anpassa infrastrukturen inför nya översvämningar använde man 13 miljarder AUD till att bygga avsaltningsanläggningar, för att tackla framtida extrem torka som förutspåtts. På grund av dessa spådomar beordrade Australiens president att dammarna skulle fyllas till bredden med vatten. Nu tvingades man släppa ut stora mängder vatten, som ökade på översvämningsproblemen helt i onödan. Avsaltningsanläggningarna har sedan en tid satts i malpåse pga av de omfattande regnen. Det kostar att lita på meteorologernas klimatmodeller.
Britiska Met Office har nu tre år i rad sagt att det ska bli milda vintrar (pga CO2-utsläpp) varför myndigheterna inte förberett sig med tillräckliga mängder vägsalt, snöplogar och annan nödvändig utrustning. Nu begär forskningschefen Julia Slingo pengar för en ännu större superdator för att prognoserna ska bli bättre. För mig verkar det solklart att det inte är datorns kapacitet det är fel på utan vad man stoppar in i den. Met Office fiasko verkar vara ett bra bevis på att klimatmodellerna som spår global uppvärmning är felaktiga och utan värde. Även energiförsörjningen har varit problematisk sista tiden. Den stora och dyra utbyggnaden av vindkraft gav inte den energi man planerat för. När det var som kallast, och energin behövs som bäst, blåser det inte. Ett fenomen som är känt här hemma sedan länge. Vidare har det blåst mycket mindre än prognostiserat i England och vindkraftsutbyggnaden betraktas nu som ett stort och dyrbart fiasko. När ska våra politiker förstå att vindkraft bäst fungerar på pappret och i aktieprospekt.
Jag träffade för en tid sedan ett kommunalråd som anförtrodde mig att man funderade på att satsa på vindkraft. Jag frågade honom då vad han har för kommunal verksamhet som endast behöver el när det blåser ute. Svaret uteblev och samma verkar gälla för vindkraftsplanerna.
Att vi här i Sverige har haft två kalla vintrar beror på kombinationen av utebliven solaktivitet sedan 2007 och att Stillahavsströmmen PDO (Pacific Decadal Oscillation) vände till negativ riktning, vilket bl a innebär att varmvatten slutade att rinna in i den arktiska bassängen. Samma förhållanden rådde i början av 1940-talet då vi hade de s k krigsvintrarna. Går vi tillbaka ytterligare kommer vi till 1812 då Napoleon stod utanför Moskva och blev av med 95% av sin armé, huvudsakligen pga av kylan.
Solexperterna, bl a Habibulla Abtusamatov vid Pulkovo-observatoriet i St Petersburg har ingående studerat ett halvdussin olika solcykler och funnit att solen under en 20-30-årsperiod kommer att ha en mycket låg aktivitet. Förhållandena blir desamma som under lilla istiden, som inträffade under andra halvan av 1600-talet.Framöver blir det ett betydligt kallare klimat orsakat av en ökande molnmängd med ett par procent, som orsakar både global avkylning och ökad nederbörd. Detta leder i sin tur till kraftigt minskande skördar, högre matpriser och därav orsakade oroligheter, kravaller och svält. Att detta redan är på gång berättade jag om på mina föredrag redan för två år sedan.
Hur det blir framöver beror på vad som händer i solen den närmaste tiden. Det är bara att vänta och se.
|
