Få saker gör mig så upprörd som ett avsnitt av Kalla Fakta, Insider eller reportage av journalister som Janne Josefsson.
De vedervärdiga sanningar som ofta framkommer kan få mig att skaka av ilska.
Hagalna, egoistiska politiker. Inkomptenta överbetalda ledare och likgiltiga, gnidna företag som respektlöst lurar och bluffar samhället för en extra femma. Fuskare allihop. Fuskare som vi låter fuska.
Sista var det fiskerinäringen som klampat i klaveret -igen. Det räckte tydligen inte att branschen blottades för det tjuvfiske som bedrivs för att komma runt de kvoteringar som räddar den naturtillgång de själva lever av.
Nu visar det sig att många av de torskar som säljs som "nordsjötorsk" i verkligheten härstammar från det slitna östersjön, och någonstans, utan skrupler, märks om. Bara sådär. Den icke hotade nordsjötorsken är mer eftetraktad och dyrare än den lokala östersjötorsken. Just för att den inte är från östersjön.
TJING TJING!
Pengar rätt ner i kassan. Åt helvete med miljön. Åt helvete med konsumenterna.
Fiskejättarna i Göteborg bryr sig föga. Vissa av dem i alla fall.
En högt uppsatt person från en koncern uttalade sig i stil med "skulle vi ha koll var all torsk kom från skulle vi inte göra annat än att märka torsk." Ursprunget för honom är oväsentligt. Hans goa gubbar sätter ändå dit "norsjötorsk" på allt och langar iväg den till de godtrogna handlarna på Ica och Coop.
"Mänskliga faktorn," skyllde de i sin tur på. Som om det var bra ursäkt. Det är ju precis det som är problemet.
Fuskandet tar aldrig någonsin slut, och det är mitt och ditt och alla andra Svenssons fel.
Varenda gång en ny otäck sanning uppdagas ses rutiner om, regler skärps och tillsynen ökar. Men problemet blir kvar. Fuskaren. Människan.
Han hittar snabbt vägar runt de nya reglerna. Och garvar hela vägen till banken med våra pengar.
Jämför med idrotten, som är den enda verksamhet där fuskaren själv går på pumpen.
Fuskas det är fuskaren själv rökt. Inte för att reglerna ändras och han därmed inte kan fortsätta med tidigare preparat och inte vet några nya, utan för att omvärlden, vi, visar ut honom.
"Goddag, mitt namn är Mika Myll..."
PHHIFT! Rött kort.
Och då räcker det ändå med att du tar fel hostmedicin för att tvingas lämna in. Du kan till och med, som Ludmilla, fela på övertid och ogilltigförklara hela matchen. En hel karriär i soptunnan.
Feskarbröderna i Götet däremot, de feskar vidare. Dem låter vi vara.
Visst skulle man kunna tycka att det är samhällets ansvar att förhindra svineriet, och det är det ju. Precis som det är idrottsförbundets ansvar att stoppa dopandet.
Men det kan egentligen bara upptäcka myglet och lägga fram bevisen. Det är vi som måste döma. Folkets dom är åtminstone så mycket strängare.
Vad gör vi då? Jo, vi börjar handla märkta grejer. När det sedan framkommer att Ica och Konsum inte har en aning om märkningen är korrekt (för att de också blir blåsta), då köper vi deras super-extra- garanterade torskmärkta varumärken istället. När det sedan visar sig... ja, så går det att hålla på.
Ungefär som om vi skulle börja ta landslagsläkarna, som säkert menar väl, på ordet att deras åkare inte är dopade. Sällan Stellan! Fram med provröret.
Vi måste tuffa till oss. Det finns för många riktiga yrkesmän i detta öppna företagsland för att låta svikarna få fortsätta.
Bojkotta och bannlys företagsmyglaren också. Att stöda en fuskare är att fuska själv.
Det lär två dagar, sedan finns det garanterat någon där och fyller platsen. Som ser sin chans, fast med hederliga metoder.
Köp fisk av gamle Gunnar på torget istället som puttrar ut med båten varje morgon och inte anlitar myglande mellanled. Pressa Ica. Pressa Coop. Köp inte en märkning som det redan bevisats är verkningslös. För annars äter vi snart radioaktiva torskar från Tjernobyl märkta "Bottenviken".
Visst är tv ändå tv, och framställer scenarion så uppseendeväckande det bara går. Men provmetoder med en vetenskaplig felmarginal på under en procent som i det test som användes för att konstatera torskarnas ursprung, räcker gott för mig. Precis som samma marginal räckte för folket att sända Ludmilla till utvisningsbåset på livstid.
PHIFHT! Rött kort. Alle man.
Åt helvete med fuskarna.
-k-
Kim Lund, Människa -oftast. Synisk satiriker alltid.
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
