 |
Artikel
av Mats Hägglöf
publicerad 14 dec 2011 kl. 06.00:
Vårt djuriska arv
"Sverre Sjölanders ambition är att förklara allt - eller åtminstone det mesta - ur ett evolutionärt perspektiv och i biologiska termer."
Sverre Sjölander
Vårt djuriska arv - Om människans biologiska natur
Nya Doxa
Bakgrund: Sverre Sjölander, professor i zoologi vid Linköpings Universitet. Han betonar ofta det biologiska arvets begränsningar och möjligheter. Sommarpratare i radions P1, där han bland annat förordat att våra heliga kor, tamrenarna, skall hägnas och att fjällren och skogsren skall återinplanteras.
Vi som överlevde vår barndoms ladugådar visste att tjuren är farligare än kossan och att galten är farligare än suggan. Detta pragmatiska perspektiv har delvis gått förlorat i nutida debatt. I ett samhällsklimat av kvalmig konsensus har Sverre Sjölander profilerat sig som balanserad och mogen motsägare. Spänningen mellan verklighet och önskvärdhet observerades dock redan av Gustaf Fröding:
Nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor.
Vår idealism och realism,
de klyva våra hjärnor.
Det ljugs, när porträtterat grus,
får namn av konst och fägring.
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.
Sjölanders ambition är att förklara allt - eller åtminstone det mesta - ur ett evolutionärt perspektiv och i biologiska termer. Han väjer inte för komplicerade fenomen som språk, kommunikation, flockpsykologi, etik, fortplantning och könsroller, feminism och biologi, rätt och fel, medvetet beteende och programmerat beteende. Boken är lättläst och trevlig och redovisar även det som uppfattas som svårigheter i den biologiska världsbilden.
Jag menar, att det har en potentiell betydelse för vår hälsa att vi är medvetna om människodjurets biologiska förutsättningar. Detta gäller inte minst i juletid, när "Ordet blev till kött och tog sin boning bland oss". Då kan även köttet få ta till orda och lägga fram sin syn.
Men utesluter det ena det andra?
|
