KROPP & SJÄL
Artikel av Bo Nilson publicerad 20 feb kl. 11.57:


Foto: flickr/kevin dooley (BY CC 2.0)

Upplevelser nära döden

Den viktigaste och mest samstämmiga upplevelsen är att man lämnar sin kropp, till exempel under en operation, och uppifrån taket kan se sin kropp ligga kvar.
NDU (nära-döden-upplevelser) och UKU (ut-ur-kroppen-upplevelser) är starka positiva upplevelser som många personer har upplevt under traumatiska händelser, och som pekar på vad som händer med anden när kroppen dör.

Böcker i ämnet
Dr Raymond A. Moody Jr, USA, har skrivit böckerna: "I dödens gränsland", "Frågor vid livets gräns" och "Ljuset ur tunneln". Dr Moody är psykiater i USA. Om NDU skrev han i samband med att han studerade sjuka människors upplevelser i dödens närhet. Han fortsatte på samma bana som sin far, som också var intresserad av NDU. 1975 utgav han sin bok "Life after Life" ("I dödens gränsland"). Boken väckte stor uppmärksamhet och följdes snart av en rad andra i ämnet NDU, både av honom och andra.

Dr Michael B. Sabom, USA, har skrivit "Vi upplevde döden", översatt av Dr Göran Grip, Sverige. Dr Sabom är professor i kardiologi i Georgia, USA. Han har skrivit många NDU-artiklar om dessa upplevelser och framträtt i amerikansk TV. Sabom har lyckats komma så nära ett bevis som man kan komma, för att det har visat sig att det patienterna ser medan de upplever sig vara utanför sin egen kropp, är vad som verkligen inträffar. I och med detta kan man inte längre bortförklara NDU som hallucination eller påhitt.

Dr Kenneth Ring, USA har skrivit boken: "Livet nära döden", även denna översatt av Dr Göran Grip. Dr Ring är professor vid universitetet i Connicticut, USA. Han är en av pionjärerna inom NDU-forskningen. Han leder sedan några år den så kallade Omega-forskningen som är ett vetenskapligt forskningsprojekt kring NDU-upplevelsen. Genom att djärvt undersöka några av de minst kända inslagen i NDU och en del kontroversiella och häpnadsväckande efterverkningar till den, visar han att NDU-forkningen kan bidra till ett genombrott för en ny dimension av förståelse för medvetandets natur. Förutom referenser finns också utförliga hänvisningar till facklitteratur med kommentarer i boken av Dr Göran Grip. Dessutom finns utförliga tabeller, med mera.

Göran Grip har själv skrivit böckerna: "Allting finns" från 1994 och "Dem jag älskade" från 1997. Han har förut varit läkare i narkos- och intensivvård i 25 år, och varit överläkare, men reser nu också runt och håller föredrag om NDU och UKU utöver att översätta utländsk litteratur - ofta inom esoterisk litteratur. Han har själv haft en stark NDU-upplevelse i barndomen.

Dr Elisabeth Kubler-Ross, USA, har skrivit "Om barn och döden".

Agneta Uppman, skollärare i Sverige, har skrivit "Ut ur kroppen" medan hennes tvillingsyster Ingela Cole som bor i London har skrivit: "Andra verkligheter". Agneta Uppman har själv haft ett 70-tal så kallade UKU:er i friskt men avslappat tillstånd, och två så kallade NDU:er i ett tillstånd av andningsstopp, framkallat av astmaanfall.

NDU
Den viktigaste och mest samstämmiga upplevelsen, är att man lämnar sin kropp, till exempel under en operation, svävar upp från kroppen och uppifrån taket kan se sin kropp ligga kvar, ofta under återupplivningsförsök av sjukvårdspersonal. Bevis kan ofta ges när man vaknar upp, som att man till exempel detaljerat kan återge vad som har skett vid en operation i kroppen. Plågor som man hade när man var i kroppen är då helt borta, och i stället har man en lyckokänsla.

En tunn silversträng utgör förbindelsen mellan anden och kroppen, och vid döden bryts denna av. Därefter lämnar man ofta den fysiska omgivningen och beger sig snabbt genom en mörk tunnel. I slutet av tunneln möts man av en ljusgestalt med intensivt ljus (men inte skadligt) som talar telepatiskt till anden, och vill att man ska komma till insikt om sig själv. Allt som har skett tidigare under livet gås igenom och jämförs med hur andra har upplevt samma händelse, för att förstå hur man ska förhålla sig i fortsättningen. Man ser fragment av sitt liv skymta förbi i ett slags snabbt panorama, då inte tiden existerar där. Därefter återvänder man motvilligt (eftersom man känner att man är hemma och har en stor lyckokänsla) till den fysiska kroppen. Man får veta att man har mer att göra i jordelivet innan det är dags att återvända. Effekterna blir efteråt mycket omtumlande, och leder ofta till en helt förändrad syn på döden och sina medmänniskor. Man får mera empati, och andlighet blir viktigare än att äga saker och ha status.

Denna typ av upplevelse är inte ny. Den har beskrivits långt innan Raymond Moody skrev sin första bok. Sedan mänsklighetens tidiga historia finns liknande upplevelser dokumenterade. Upplevelsen har, beroende på i vilket kulturellt och historiskt sammanhang den har uppträtt, givits olika namn. Inom ockult tro kallas den "astral projektion".

UKU
På 1960-talet började en mer regelrätt forskning bedrivas kring människor som upplevde sig lämna sin kropp. Den amerikanske drömforskaren Charles Tart koncentrerade sig på friska människor och kallade helt enkelt upplevelsen "Out-of-Body Experience", en term som fick stor genomslagskraft. En lång rad böcker kom ut i ämnet. Några namn kan nämnas; den engelska forskaren Celia Green, den amerikanska parapsykologen Dr Janet Mitchell och den svenske psykiatern Dr Nils-Olof Jacobson. Gemensamt för dem alla är att de använt sig av den övergripande termen "Out-of-Body Experience", UKU, oavsett i vilken situation denna upplevelse inträffat. Man har konstaterat att vissa inslag, till exempel tunneln, ljusgestalten och livspanoramat förekommer oftare i upplevelsen hos människor i dödens närhet än hos friska personer.

NDU har ibland av läkare förklarats vara en följd av syrebrist, av överskott av koldioxid i hjärnan och en lång rad andra rent kroppsliga kristillstånd. Tunnelseendet har bland annat förklarats med att syncellerna i utkanten av synfältet dör först.

I åratal har dessa orsaker ältats i en lång rad debatter och inlägg. Vissa inslag i upplevelsen har dock varit förvirrande och talat mot den ovan givna tolkningen. Hur kan till exempel en sådan traumatisk situation som att vara döende, ge upphov till en sådan sublim, lyckofylld upplevelse som NDU ofta är?

Viktigare ändå för dem som har ifrågasatt själva döende-tillståndet som förklaring, har varit den mängd beskrivningar av NDU:er, som under många år har strömmat in från människor i alla jordens hörn till NDU-forskarna - där de hävdar att deras upplevelse inträffat utan att de varit nära döden!