Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Carl Lundström
publicerad 25 jul 2006 kl. 15.16:
Uppfinnarperspektiv på piraterna
Jag har jobbat i och finansierat många företag som varit beroende av upphovsrätt för sin affärsidé. Jag visar här att tonläget kring privatkopiering har blivit uppskruvat bortom all proportion.
I mina företag behövdes patenten för att ge en tioårsperiod ensamma på marknaden, innan konkurrenter som inte hade våra utvecklingskostnader att bära på kunde träda in, kanske med effektiviseringar och lägre priser. Hade vi inte kunnat ta patent skulle vi inte ha utvecklat produkterna över huvud taget. Och rättshistoriskt så är denna situation förmodligen skälet för tillkomsten av upphovsrättslagstifting över huvud taget.
Situationen med en delning av underhållningsmaterial är alldeles annorlunda: - De mesta intäkterna från ett lyckat musik- eller filmprojekt kommer alltid att tjänas inom några månader efter släppet, genom intäkter från konserter, bio, radio och försäljning av fysiska produkter, exempelvis skivor. En uppfinning däremot måste utvecklas, marknadsföras och säljas under lång tid innan investeringarna kan är återbetalda. - Privatkopiering av underhållningsmaterial riskerar inte att sopa bort varken upphovsmannen eller hans distributionspartners från marknaden. Ingen har ifrågasatt att upphovsrättsägaren har monopol på vad de idag säljer. Radiostationer och biografer skall givetvis betala för sin kommersiella spridning av verken.
Upphovsmännen skulle givetvis klara sig utmärkt även om privatkopiering vore tillåten, medan en uppfinnare utan patentskydd vore chanslös mot en storskalig tillverkare som säljer samma sak billigare och med mördande reklam - om det inte vore för patentskyddet.
Det är alltså inte på något sätt fråga om "allt eller intet" som Bert Karlsson m.fl. ger intryck av. Påståenden om att produktion av filmer och musik skulle bli ointressant och upphöra p.g.a. privatkopieringen är alldeles verklighetsfrämmande. Människor har spelat musik i hundratals år med betydligt större ansträngning och mindre belöning. Och ofta bättre musik till och med. Det är till och med möjligt att musiken, om det blir mindre att tjäna på den i framtiden, blir bättre eller åtminstone mer verklighetsnära. Mindre resurser till dem som producerar och marknadsför "hits" borde leda till att en större andel av musiken spelas av glada amatörer med ett vanligt jobb, och en mindre andel av detta kända jetset av stormrika proffsartister som lever i sin egen playboyvärld och begapas i oändlighet av nya generationer ungdomar och recensenter.
När det gäller musik är produktionerna inte mindre påkostade och affärsrisken mer begränsad än då det gäller film. Filmer är ofta oerhört påkostade, helt i klass med de största uppfinningsprojekt. Men även de mest påkostade filmerna drar oftast in sina pengar redan på de första veckornas biografintäkter. Och det är bara de "stora" filmerna vi talar om här! Filmer som ingen hört talas om laddas inte heller ner.
Den amerikanska filmbranschen har starka monopoliseringstendenser. Kanske beror det på att de stora och långsiktiga intäkterna från varje lyckad film ger de större bolagen oerhörda resurser, som gör det är svårt för de mindre bolagen att hävda sig mot de stora på marknaden. Om den långsiktiga delen av intäkterna från "bred" massmarknadsfilm eroderas av privatkopieringen får detta naturligtvis konsekvenser. Men hur allvarliga? Det torde leda till att filmbolag som endast vill göra sitt jobb ifall de kan se fram emot att tjäna de sista 100 miljonerna dollar på filmen får lämna plats för mindre affärsmässiga aktörer. Kanske kommer filmbranschen att vitaliseras och ge plats för fler mindre filmbolag, då de allra största får mindre pengar att röra sig med än hittills. Oavsett hur branschen väljer att förnya sig finns det föga skäl att oroa sig, varken för att populärkulturen skall utarmas p.g.a. privatkopieringen eller för att filmbolagen skulle gå i konkurs med utbredd arbetslöshet som följd. Minns den amerikanske pappersfabrikörens kommentar, då han blev tillfrågad om han var oroad för "the paperless office": "I'm just as worried about the paperless office as I am worried about the paperless toilet".
De som kallar det stöld när folk kopierar varandras skivor stöder sig på en lagstiftning som tiden har missförstått. Tror de att syftet med upphovsrätten, då den växte fram ur människornas rättsmedvetande vid det förra sekelskiftet, var att tillförsäkra varenda musiker som lyckats få sig en sväng upp och ner på "top 20" miljonintäkter under resten av sitt liv? Och många år därefter? Pyttsan.
Jag anser att elektronisk, okommersiell kopiering av underhållningsmaterial mellan slutanvändare skall vara fri, och att detta är ett samhällsintresse för Sverige och för alla länder, inte minst ekonomiskt. Utom för västra USA, vars ekonomi till stor del är uppbyggd kring inaktuella lagar. Med tanke på hur rättssubjektivistiska amerikanska myndigheter behandlar vår egen utomordentligt produktive uppfinnare Håkan Lantz skall ingen svensk ta till några moraliserande krokodiltårar för amerikanernas skull.
Carl Lundström, Klok som en pudel
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
