 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Behzad Dariusson
publicerad 22 maj 2006 kl. 13.17:
Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon
Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen!
Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på slutet av 1800-talet med urbaniseringen, när Sverige omvandlades från ett jordbruksamhälle till ett industrisamhälle och på 1900-talet när Sverige övergick från ett homogent språkligt och kulturell samhälle till ett mångspråkligt och mångkulturellt land.
I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Senare, i början av 1900-talet kommer söderamerikanare eftersom deras kläder var amerikanskinspirerade. Dessa var de första svenska ungdomskulturerna i Sverige. Enligt Stockholmstidningen borde de ungdomarna göras till en vetenskaplig studie.
Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. Man kan lätt uppmärksamma ett gäng ungdomar, som uppenbarligen har invandrarbakgrund, tala. Man hör tonfall och grammatiska avvikelser som man inte är van vid och slangord som man inte förstår. Man kan tolka det som att de här ungdomarna inte förstår svenska. Dessutom har dessa ungdomar skapat sig nya ungdomskulturer som kan kännetecknas av klädstilar och konstnärliga uttryck som rap, hiphop och graffiti.
För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. En ny samhällsklass, industriarbetarklassen, uppstod i Stockholm. Kungsholmen kallades för Svältholmen, Vasastaden kallades för Sibirien. En liknande utveckling ägde rum i andra områden och andra städer. En hel del barn och ungdomar samlades utomhus av olika skäl. De bildade gäng och slogs med grannkvarterets ungdomar eller med medelklassungdomarna. I en sådan hård miljö var det viktigt att hålla ihop och vara slagkämpe, så väl i slagsmål som språkligt. Då växte det fram en ny slang, en blandning av ord hämtade från olika dialekter och språk. Exempel på dialektorden är lubba, mastig, nylle, och exempel på romaniorden är tjej, jycke, lattjo, lover (pengar), svid, ava (komma, gå). Ett annat exempel är västgötaknallarnas ordförråd som fjälla, dinka (klocka), stålar, bast (år) och pava. Samtidigt dyker andra ord upp från andra språk som slafa och kymig från tyska och steppa, jobba och najf (kniv) från engelska. Många av dessa ord är välkända fortfarande och en hel del är glömda idag. Frågan var varför de då skulle vilja låta som stockholmare? De ville helst skapa en ny identitet.
Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Migration och invandringen gör att nya språk och kulturer träder fram och gör kontrasterna större och tydligare. På 1800-talet hade vi stora inflyttningar från landsorten och idag från andra länder. Situationen och omgivningen är i grunden lika.
Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord. De välkända orden i förorten är till exempel de turkiska guss (flicka), ayna (polis), para (pengar), samt arabiska keff (dålig), jalla (skynda dig), abo (oj) och grekiska ayde (kom, kom igen), och persiska baba (pappa) och jende (hora). I vissa område förekommer till och med en del ändelser som -ish: rökish (röka), taggish (springa) och härlish (härlig).
Mycket tyder på att det är ordbrist som gör att de där ungdomarna hittar på egna ord och språk. De växer upp i en miljö där vuxna och kamrater inte behärskar svenskan. Arbetslöshet och fattigdom sprider sig mest bland invandrarfamiljer och ett segregerat samhälle växer fram. En del av dem orkar helt enkelt inte ta till sig det svenska språket. Slutligen reagerar en del ungdomar mot det svenska samhället. En hel del frågar idag "varför försöka vara som en svensk när man på grund av sitt namn, utseende inte behandlas som en, även om man är en hederlig medborgare och född här i landet?"
Samhället måste lära sig av den levande historien. Det som händer idag är inget nytt och det har hänt tidigare under andra omständigheter. Det är historien som upprepas. De som klagar mest på ungdomarnas språk och kultur är inte bekymrade över invandrarungdomarnas språk, utan svenska ungdomarnas tendens att ta efter språk och ungdomsstilar. Klagomål både då och idag gäller i grunden inte språket utan är uttryck för en rädsla för samhälleliga förändringar och nya sociala grupperingar. Idag ser vi många av arbetarklassens ungdomar som har blivit "hederliga" svensson, bra medborgare, en del har blivit politiker, författare, egna företagare etc. Med en nödvändig solidaritet från samhället skaffade de sig utbildning och reste sig. Vem vet vad som kommer att hända om några år och vilka förändringar som väntas i framtiden? Kanske kommer det att framträda helt nya kulturer!
|
