 |
MEDIA
Artikel
av Emma Färnström
publicerad 27 sep 2004 kl. 19.29:
Unga tjejer och P3-gubbar.
Hellre jämställd och kriminell än söt och snäll.
Sitter och lyssnar på Front i P3. Och förstår varför avgrundsdjupa klyftor uppstår mellan olika grupper av människor i samhället.
Programmet handlar om tjejer i kriminella gäng och man har bjudit in Jasmine från Linköping, medlem i ett av dessa gäng. Inte vet jag vad de hade väntat sig, nåt slags snyft i alla fall, det är tydligt. Men det blir inget, för Jasmine tycker inte hon behandlas särskilt illa i gänget. "Näe vi behandlas lika tjejer och killar för vi är ju trots allt lika, vi är alla människor", svarar hon på frågan om hon känner igen sig i de tidigare reportagen och vittnesmålen om tjejer som far illa och utnyttjas i kriminella gäng. "I vårt gäng kan alla snacka med alla, man kan snacka likadant med killarna som med tjejerna", fortsätter hon och berättar om hur alla ställer upp för varandra om det blir problem, att alla slåss, tjejer som killar, på lika villkor.
Och den stackars programledaren. Inte vet jag vad han hade väntat sig, en sedelärande historia kanske, ett avskräckande exempel helt klart, men som lyssnare måste jag säga att jag blir inte det minsta avskräckt. Jag tycker det verkar grymt schysst i Jasmines gäng. Alla ställer upp för alla, jämställt och härligt. "Men det här med misshandel och sånt då", försöker programledaren," varför måste du hålla på med sånt?" Fnissande från båda, "du verkar ju vara en så snäll tjej egentligen", tillägger han fånigt.
Och programmet sjunker, likt en stor rostig hopplöst omodern atlantångare djupt och snabbt ner i havet av välment idioti. Snäll, säger han som om det vore det bästa man kan vara här i världen. Som att Jasmines förmodade snällhet totalt strider mot hennes kickersfasoner. Men vem fan vill vara snäll. Snäll är alla människor av kvinnligt köns största straff.
Tidigare i programmet lästes ett brev från en vårdare upp. Där besuckades högt alla tjejer som besökte kriminella på anstalter. Hur hemskt det var att de här tjejerna kom dit på besök och lät sig utnyttjas av de hemska kriminella, för dom verkade ju vara så söta och snälla tjejer. Söta, snälla och totalt värnlösa och blåsta verkade brevskrivaren anse. Vilket hån. Vilken total nedvärdering. P3 i all sin ungdomsförståsigpåiga högform. Lite som att titta på Bubbel när det gick på SVT. (Nån som minns "ja men hur är egentligen killar och hur är tjejer!") Stackars programledarjäveln måste ha tyckt det var så rätt socialrealistiskt och spännande. Tjejer som far illa. Här gör jag en insats.
Kanske hade han hoppats att programmet skulle leda den stackars utnyttjade Jasmine på andra nya mer självständiga vägar. Så synd för honom att Jasmine inte motsvarade dom förväntningarna, synd för honom och producenten och alla som hoppats på lite självutlämnande Ricki Lake-radio. Så jävla skönt för lyssnaren som befarade det värsta. Så jävla skönt för Jasmine att helt lugnt kunna sitta och en efter en strypa en samlad kulturelits fördomar med säker tonårsbrudsstämma. Stackars programledaren. Så ung och redan hopplöst gubbifierad och påhuvudetklappande.
Programmet var säkert på något fint medelklassvis avsett att överbrygga klyftor (ni vet KLYFTORNA, mellan VI och DOM, UNG och GAMMAL, SVART och VIT.) Nu blev det bara misslyckat. Inte genom att Jasmine regerade genom att inte låta sig tyckas synd om och bevisa motsatsen till programmets ack så ensidiga tolkning av tjejer i kriminella gäng, utan genom programledarens tappra försök att inte riktigt vilja ta in det hon berättade om utan fortsätta att driva tesen att det är synd om tjejer som hon. ("Men i andra gäng då, hur är det i andra gäng?" Man riktigt hörde hur svetten började tränga ut genom pannporerna på honom. "Vet inte faktiskt", svarade den iskalla Jasmine och man riktigt hörde hur hon ryckte på axlarna. (Vaddå liksom, sluta tjata)
Söta och snälla, skötsamma och trevliga mot barn och hundar. Nä fy fan, jag förstår Jasmine. Vem fan vill vara söt och snäll. Hellre slåss på stan på lika villkor än sitta och låta sig suckas över av äldre män som bara "mmm Unga Flickor", liksom. Finns det något finare och följsammare. Och mer utsatt och mer behövande av vår välvilja och livsvisdom. Unga Flickor behöver gubbarnas välvilja och erfarenhet ungefär lika mycket som dom behöver ett extra rövhål i pannan. Nä, fy fan. Hellre jämställd och kriminell. Än söt och snäll.
|
