Han tänkte på kvinnan han nyss lämnat. En pulserande, attraktiv madam i sin bästa ålder.
Med fundersam min startade han bilen efter att han noga knäppt fast sin son, och åkte sakta ut från den stora tomten som omringade huset han nyss varit inne i. Kunde han tagit fel? Var det inte en doft av parfym som han känt när han gått in i huset, och log hon inte på ett väldigt speciellt sätt? Magnus tittade på sin son och kunde spåra delar av sin sambos utseende i hans. Tyvärr hade hans känslor för henne minskat successivt och i dagens läge var de mer som syskon. Sex var bara ett ord som fanns i hans vokabulär och det närmaste han kom det var en handtralla i nattens mörker.
Han tänkte på kvinnan han nyss lämnat. En pulserande, attraktiv madam i sin bästa ålder. Trebarnsmor och förlovad med en trevlig karl som blivit hans vän. Ibland kunde han fastna i timmar hos henne bara för att få prata och insupa hennes doft. Dessutom hade hon en energi som räckte för två, och väckte med sin sprudlande röst något som länge legat och sovit inuti honom. Med en bestämd växling svängde han in på vägen till sitt hem, och känslostormen som gått igenom honom lade sig stilla till ro.
"Tjena gumman! Hur har dagen varit? Jag hämtade Olof på vägen hem. När jag ringde Lina i eftermiddags berättade hon att han var där. Han smakade på namnet som smugit sig in i hans sinne och något i hans hjärna gav en reflex av hennes figur. Med en suck klädde han av sig kläderna utan att titta på sin sambo som gav honom ett fundersamt ögonkast. Till slut ställde hon sig med benen brett isär och händerna på höfterna. "Varför ringde du till Lina? Ni känner ju knappt varandra." Hela hennes figur vittnade om anfall och Magnus förbannade sig själv. "Vi pratade om föräldramötet." sade han utan att blinka, och hoppades att hon skulle släppa ämnet. "Vad blir det för käk?" sade Magnus plötsligt för att avleda henne. "Inte köttbullar igen hoppas jag." Ella vände sig mot spisen och fortsatte med det hon gjort innan han kom medan hon muttrade något om "man är som en slav." och "bara komma här." Med hårda dunkar ställde hon fram kastrullerna med mat och ropade på sonen.
Magnus tittade begrundande på sin sambo och sin son innan han plötsligt reste sig upp och gick till ytterdörren där han utan ett ord till förklaring klädde på sig och gick ut. Ella släppte det hon hade i handen och sprang efter. "Vart skall du? Vi skall ju äta nu? Skärp dig nu!" Magnus vände sig om och drog in henne i famnen. "Ella, du och jag älskar inte varandra länge, vi bara söndrar varandra. Är det inte bättre att vi skiljs åt som vänner?" Han såg hennes svar i ögonen och vände sig om igen för att sedan kliva in i bilen och börja sitt nya liv. Och kanske, kanske ville Lina vara en del av det, men det återstod att se.
Anitha Östlund, ordälskande, fantasirik kvinna på 45
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
