 |
KROPP & SJÄL
Artikel
av Anna Drangel
publicerad 10 jun 2003 kl. 16.59:
Tuttarnas tid är här - Hurra!
Nu ska dom ut. Hej och välkomna ska ni vara tutte 1 och tutte 2.
Äntligen är sommaren här och vi kan låta kläderna falla. Så lite kläder som möjligt om jag får be! Nu finns det ingen återvändo, det funkar inte att gömma sitt blekfeta vinterspäck under några extra lager tyg. Det är kortkort och syndigt sexigt som gäller i år. Sträck på dig, tuttarna ut, magen in och LE! Just så!
Känn med vilken grace du rör dig förbi den där gruppen av solande tutt- och rumpspanare. Känn med vilket självförtroende du går förbi det där gänget byggjobbare som står där i hörnet och stirrar åt ditt håll. Hur härligt självsäker du känner dig.
Läste någonstans att nästan tvåtusen tjejer i Sverige skaffar sig bröstimplantat - varje år. Det är rätt många skulle jag säga, men inte förvånande med tanke på hur kroppsfixerade vi är. Nu ska alla tjejer ha C-kupor på bröstet och killarna ett sexpack på magen. För att överhuvudtaget - ja, vad då?
Första gången jag stötte på bröstimplantat var på min förra killes exflickvän. Hon hade nyligen opererat sig och ville visa mig ärren. Jag stod inne på hennes toalett och kände mig lite obekväm. Hon drog upp tröjan och - vips, där var dom - ett par svullna C-lagare med blåtiror på.
"Visst är dom fina!", sa hon och drog med handen över dom.
"Mmm...", svarade jag och kände mig smått illamående, "jättefina!"
"Ska du inte också göra det", frågade hon oskuldsfullt. "Det var inte alls så farligt!"
"Jag vet inte", sa jag lite diplomatiskt medan jag tänkte att jag faktiskt var helt nöjd med mina och nog aldrig skulle göra en operation. Det hela verkade ju jätteläskigt.
Det kändes som om jag fick vatten på min kvarn när hon efter någon vecka ringde och berättade att hon fått någon varinfektion och var tvungen att öppna och plocka ut implantaten. Men, det skulle in nya, jajamensan, berättade hon. Denna gång skulle hon slå till på en deciliter till i varje bröst. Hennes läkare hade frågat om hon inte skulle passa på att stoppa in lite mer när hon ändå höll på. "Varför inte", hade hon sagt, "varför snåla..."
"Det är det bästa jag har gjort", sa hon efteråt och log mot mig i sitt sexiga, urringade linne: "ska inte du också? Jag lovar att du kommer gilla det! Det är helt otroligt vad alla killar är efter mig nu", sa hon med ett drömskt leende. Jag tittade på henne och på ett sätt kunde jag förstå dom - att dom stirrade menar jag. Jag kunde ju inte själv låta bli. Det ligger väl hos oss alla att titta till lite extra om man ser något som sticker ut. Om killar skulle gå runt med nerhasade brallor och urringade kalsonger med någon form av jätteklubba som halvt om halvt stack fram, skulle i varje fall jag stirra - och säkert flera med mig.
Man skulle kanske göra en operation ändå. Passa på att göra mer implantat än två. Varför inte sex spenar när man ändå håller på, det står väl för näring och trygghet. Så kan man ju locka till sig mängder av killar. Och skulle någon händelsevis skrika "pussy cat" efter mig så stämmer ju det också. Ja, det är nog bäst att jag ringer och bokar tid. Hm, undrar hur många extra deciliter jag ska ha i dom - två, tre? Nej, vid närmare eftertanke så tror jag att jag ska baka en rabarberpaj i stället, eller ett jättebröst kanske. Hur många deciliter bröst var det nu man skulle ha?
|
Michael Lundahl